Sverige har länge haft världens näst Danmark högsta skatter. För ett tiotal år sedan var vi värre än Danmark också. Den sittande regeringen har efter sex års hårt arbete lyckats flytta ner Sverige till femte plats på skamlistan. År 2012 var det fortfarande Danmark som var värst (48,0). Följt av Frankrike (45,3), Belgien (45,2) och Italien (44,4), en hårsmån värre än Sverige (44,3). Med världens femte värsta skattetryck borde det finnas goda chanser att göra radikala insatser för att lätta den tunga bördan för svenska medborgare. Särskilt med tanke på att det mesta fungerar ganska skapligt i Sverige. Vi behöver inte mer skatteutplundring för att få råd för människor att hålla svälten från dörren eller för att få grundläggande sjukvård. Det ryms med god marginal inom dagens system. De totala skatteintäkterna 2012 uppskattas i den senaste statsbudgeten till 1567 miljarder kronor (stat, landsting och kommuner).
Just nu tycks de tyngsta argumenten för ett ännu hårdare skattetryck handla om skolans finansiering – ett motiv för att hålla uppe skatterna från både socialdemokrater och moderater. Låt oss då notera att utbildningen svarar för bara 81 miljarder (inklusive studiestöd på 21 miljarder) av statens sammanlagda utgifter på 855 miljarder. Det ryms alltså ganska rejäla ökningar av utbildningssatsningarna utan att det märks på behovet av skatter. Den senaste prognosen för budgetutfallet ligger cirka 28 miljarder kronor under “utgiftstaket” och av det underskott som uppstår utgör nästan allt (104 av 131 miljarder) utlåning till Riksbanken. I praktiken en intern statlig transaktion.
Att påstå att det behövs ökade skatter för att ordna till skolväsendet är inget annat än en bluff. Ändå verkar både Socialdemokrater och Moderater vara inriktade på att förklara behov av skatteökningar med en satsning på utbildningsväsendet. Socialdemokraterna har preciserat det som en satsning på mindre klasser, vilket det inte finns något som helst vetenskapligt argument för – dock tror svenska folket enligt en färsk SIFO-undersökning att det ska hjälpa. De länder som har bättre skolresultat än Sverige har större klasser och det finns inget samband mellan klasstorlek och utbildningsresultat i den omtalade PISA-undersökningen. Däremot finns det ett klart samband mellan kvaliteten på lärarkåren och utbildningsresultatet. Det är en faktor som temporärt kommer att ordna till sig när det destruktiva 68-gänget pensioneras de närmsta åren. Genomsnittskvaliteten på den svenska lärarkåren kommer att höjas drastiskt när vi blir av med de mest destruktiva krafterna. Dock kommer tillflödet av nya lärare inte att höja kvaliteten. De nyutbildade lärarna ligger långt under vad man kan begära. Skolans förfall har inneburit att allt färre kvalificerade krafter söker sig till utbildningsväsendet. Här behövs det en uppryckning. Men den uppryckningen är inte mindre klasser utan bättre prestationer av lärarna och hårdare krav på eleverna.
Moderaterna vill höja skatterna. Socialdemokraterna vill höja skatterna. Miljöpartiet vill höja skatterna. Sverigedemokraterna vill höja skatterna. Vänsterpartiet vill höja skatterna. Folkpartiet vill sänka “värnskatten”, som var en tillfällig höjning av inkomstskatten i samband med det tidiga 1990-talets finansiella kris – men då måste man köpa hela det bisarra fittkvoteringsprogrammet som är så centralt för Folkpartiet. Bara Kristdemokraterna och Centerpartiet tycks stå för en anständig skattepolitik. Men de kommer, balanserande på 4-procentsgränsen som de är, knappast att övertyga Moderaterna om bot och bättring.
Svenska folkets chans att minska skatteutplundringen i år är minimal. Det finns ingen att rösta på för den som vill Sverige och svenska folket väl.