När Liberalerna presenterade sina krav för att stödja Stefan Löfven som statsminister underströk Jan Björklund framförallt en fråga: Avskaffande av ”värnskatten”. Och det redan 2019. Det har framkommit att Socialdemokraterna faktiskt gick med på detta, det var på andra punkter som det tilltänkta samarbetet föll.
”Värnskatten” infördes 1995 som en tillfällig skatt under perioden 1995-1998. Namnet lånades från en tillfällig ”värnskatt” som fanns under Andra världskriget. Från och med 1999 lades skatten in i den allmänna inkomstskatten. ”Värnskatten” infördes för att ”de rika” skulle drabbas av en del av bördan för att lösa den ekonomiska krisen under början av 1990-talet.
Praktiskt finns det idag två skiktgränser i skattesystemet. De med låga inkomster betalar enbart kommunal inkomstskatt, en skatt som i genomsnitt ligger på 32 procent. Vid en inkomst på 39.9000 kronor/månad (2018) tillkommer 20 procent statlig inkomstskatt, den sammanlagda marginalskatten blir därmed 52 procent vid genomsnittlig kommunalskatt. Vid en inkomst på 56.300 kronor/månad (2018) tillkommer också ”värnskatten” på ytterligare fem procentenheter. Den statliga inkomstskatten blir därmed 25 procent och den sammanlagda marginalskatten 57 procent (men kan bli 60 procent om kommunalskatten är hög).
Folkpartiet (numera Liberalerna) har gått i bräschen för att avskaffa värnskatten. Men de stoppades under Alliansregeringens tid 2006-2014 av Fredrik Reinfeldt och Anders Borg, som inte ville sänka den statliga inkomstskatten på höga inkomster, de så kallade jobbskatteavdragen var utformade så att de framförallt gynnade personer med låga inkomster.
Eftersom ”värnskatten” bara tas ut på de delar av månadsinkomsterna som ligger över 56.300 kronor/månad och eftersom detta bara gäller ett begränsat antal personer med så höga inkomster har skatten försumbar betydelse för statskassan. Inkomsterna av värnskatten uppskattas till 5 miljarder kronor per år. Den skadliga effekten på arbetskraften i kvalificerade yrken är dock betydande, eftersom marginalskatten blir så hög som 57 procent. I praktiken blir marginalskatten ännu högre i vissa inkomstskikt, eftersom det införts en särskild reduktion av jobbskatteavdraget vid högre inkomster. För en läkare lönar det sig ofta bättre att måla om huset själv än att jobba extra på sjukhuset och anlita en professionell målare. Skatten får därmed till följd att läkarens kompetens som läkare inte utnyttjas alls och att han/hon, som säkert är sämre på att måla än en professionell målare, kommer att göra måleriarbetet sämre än en yrkesman istället för att använda sin specialistkompetens till samhällets bästa.
I M/KDs budget höjs den lägre skiktgränsen med 1.400 kronor per månad i förhållande till övergångsregeringens förslag. Övergångsregeringens budgetförslag innehåller vissa automatiska uppräkningar av den lägre skiktgränsen till 40.600 kronor. Med M/KDs budget blir det istället 42.000 kronor. För den högre skiktgränsen har M/KD inga förslag.
Sammanfattningsvis kan konstateras att Socialdemokraterna var beredda att gå Liberalerna till mötes så att marginalskatten för höginkomsttagare skulle ha blivit lägre än med M/KDs förslag.