Göran Persson hotade med “social turism” när 100 miljoner östeuropeer skulle få fritt tillträde till Sverige den 1 maj 2004. Därför ville han införa restriktioner för de nya EU-medborgarnas invandring till Sverige. Detta enligt övergångsregler som gäller till 2012.
Men Göran Perssons förslag blev nedröstat i Riksdagen och det blev inga restriktioner. Sverige blev därmed ett av endast tre av de gamla EU-länderna som öppnade för arbetskraftsinvandring.
Så här snart två år efteråt har EU-kommissionen sammanställt en rapport om hur många från de nya EU-länderna som flyttat till de gamla. Och resultatet är ganska genant för Sverige. Inga vill flytta hit. Till Storbritannien och Irland flyttar åtskilliga. Liksom till Österrike och Tyskland, trots att man där har restriktioner.
Så här ser det ut i EU-kommissionens rapport COM 2006(48):
Det är arbetsmarknadens dynamik och den ekonomiska tillväxten som avgjort flödena av arbetskraft inom EU. Till länder med en stark ekonomi flyttar många. När man plockar fram jämförelsesiffror så har man i första hand sett till hur stor del av arbetskraften (dvs personer mellan 15 och 64 år) som är medborgare i de nya EU-länderna.
Här jämförelse för några länder 2003 och 2005, procent av arbetskraften som kommer från de nya EU-länderna
Sverige 0,2 0,2
Storbritannien 0,2 0,4
Irland 0,0 2,0
Österrike 0,7 1,4
Tyskland 0,2 0,9
I övriga länder (liksom i Sverige) var andelarna ungefär oförändrade. Tyskland, Storbritannien och Irland har som synes dragit stor nytta av inflödet av arbetsvilliga och välutbildade östeuropeer. Inte så i Sverige, där den oförändrade siffran dessutom borde dölja en viss “legalisering” av de “svarta” ester och polacker som tidigare funnits i vårt land, det är alltså troligen en reell minskning av antalet arbetande från de nya EU-länderna.
Typiskt är att andelen sysselsatta östeuropeer är lägre än andelen sysselsatta svenskar i Sverige (62 procent av östeuropeerna arbetar mot 74 procent av svenskarna – kom ihåg att vi började räkna redan 15-åringar till arbetskraften), medan det i Irland är 85 procent av östeuropeerna och 67 procent av irländarna och i Storbritannien 75 procent av östeuropeerna och 72 procent av britterna som arbetar. I Österrike är det 66 procent av östeuropeerna och 69 procent av österrikarna som arbetar.
Också här drar Sverige alltså en nitlott. Vi är inte tillräckligt populära bland de flitiga, men har tidigare lockat hit åtskilliga som inte arbetar. Vilket alltså är kraftigt avvikande från hur det ser ut i de två andra länderna utan restriktioner. Dit flockas de flitiga och arbetsvilliga!
De länder som införde övergångsregler 2004 gjorde det på två år. De måste nu bestämma om restriktionerna ska förlängas eller ej. Flera kommer att släppa restriktionerna helt nu den 1 maj 2006. Det gäller Spanien, Portugal och Finland, men kanske också andra länder. Tyskland och Österrike kommer dock att behålla restriktioner åtminstone två år till.