Schweiz har länge varit en nation i ekonomisk särklass i Europa. I början av 1970-talet var Sverige och Schweiz i topp när det gällde ekonomi. Men allteftersom Sverige rasade utför till sjuttonde plats i OECDs ekonomiska sammanställning, stannade Schweiz kvar i toppen, senaste noteringen är femte plats (fjärde i Europa).
Schweiz hade en likhet med Sverige, genom att landet inte drabbades av Andra världskrigets förödelse. Men en skillnad, genom att landet aldrig drabbades av socialismen.
Schweiz vinnlade sig om att hålla sig vid sidan av omvärlden. Landet var inte med i FN, trots att många FN-institutioner hade sina centra i Genève (Schweiz blev dock slutligen medlem i FN den 10 september 2002, mindre än ett halvår sedan). Landet har också hållit sig utanför EU, NATO, EMU och andra viktiga europeiska (internationella) institutioner.
Schweiz saknade, i motsats till Sverige, naturtillgångar. och hela landets ekonomiska välstånd har byggt på vad landets egna invånare förmått producera. Det har inte funnits vare sig järnmalm eller skogsråvara som bas för landets ekonomi.
Istället har den schweiziska industrin byggt på ytterst specialiserade näringar med högt inslag av kunskap. Klockindustrin var länge ett typiskt inslag, som kompletterades med annan finmekanisk industri. Schweizarna lyckades hänga med i omvandlingen och Swatch-klockan blev ett internationellt begrepp, sedan klockindustrin helt omvandlats från en finmekanisk industri till en elektronisk industri.
Vidare har Schweiz levat gott på stora internationella företag, som Sandoz, Nestlé, Suchard, Novartis (Ciba-Geigy), Roche, ABB etc. De har haft större delen av sin verksamhet i andra delar av världen, men hjärnan och de mest kvalificerade befattningarna har varit lokaliserade till Schweiz. Svensk-schweiziska ABB valde inte utan anledning att ha sitt högkvarter i Zürich i Schweiz – en av anledningarna var att det viktiga sydafrikanska dotterbolaget endast kunde ha ett schweiziskt ägarbolag på grund av Sveriges sanktioner mot Sydafrika.
Vid sidan av de stora internationella bolagen inom kemi, livsmedel, läkemedel och elektroteknik har Schweiz utmärkt sig genom en mycket avancerad verksamhet inom finansbranscherna – banker och försäkring. De stora schweiziska bankerna och försäkringsbolagen har varit många gånger så stora och framgångsrika som landets trots allt blygsamma storlek har motiverat. Credit Suisse och UBS är några av världens största banker. Zurich och Winterthur är några av världens största försäkringsbolag. Med huvudkontor i ett land med 7 miljoner invånare är företagens storlek och betydelse anmärkningsvärd.
Men nu går det inte bra för de schweiziska företagen. Credit Suisse har gjort den största förlusten i bolagets 146-åriga historia. Zurich har gjort så stora förluster att VD Rolf Hüppi fick sparken. UBS förlorade enorma summor på försöken att hålla det schweiziska flygbolaget Swissair under armarna. Det slutade i konkurs för Swissair och stora förluster för UBS.
Schweiz har helt enkelt blivit ett vanligt europeiskt land. Den europeiska integrationen leder till att länder med en mycket avvikande näringsstruktur inte kan fortsätta som de gjort. De måste se till att alla företag är konkurrenskraftiga inom sin bransch. Inte ens schweizarna kan klara sig med gamla recept. Alla länder och alla företag måste vara redo att möta dagens och morgondagens krav.
Schweiz har länge levt på att vara avvikande. Det går inte längre. Schweiz måste leva på att vara bättre på det som krävs i en internationell miljö.