Den 13 september är det Stortingsval i Norge. De svenska partierna har alla sina motsvarigheter i Norge, men därutöver finns Norges näst största parti, Fremskrittspartiet. Fremskrittspartiet har länge legat i topp och emellanåt knipit åt sig förstaplatsen från Norges socialdemokrater (Arbeiderpartiet). Partierna har haft cirka 30 procent var i opinionsundersökningarna i mellanvalsperioden. Men inför valet har Fremskrittspartiet tappat och riskerar till och med att trilla ner på tredje plats efter Norges moderater (Høyre). Norska centern (Senterpartiet) ingår i den vänsterkoalition som styr landet – och de tänker tydligen fortsätta med det om de får chansen. Kristdemokraterna (Kristelig Folkeparti) kan inte tänka sig att regera tillsammans med Fremskrittspartiet, men Fremskrittspartiets ledare Siv Jensen har å andra sidan sagt att hennes parti kommer att rösta emot alla regeringsalternativ där Fremskrittspartiet inte ingår. Som största parti på den borgerliga sidan bespetsar hon sig på att bli statsminister. Under tidigare FrP-ledaren Carl I Hagen accepterade Fremskrittspartiet att passivt stödja en borgerlig regering under ledning av Høyre, men så blir det inte i år.

Fremskrittspartiets viktigaste fråga är sänkta skatter, vilket är fullt möjligt genom Norges gigantiska budgetöverskott på grund av oljan. För närvarande placeras oljeöverskotten i en fond som investerar på den internationella marknaden och som kanske kan komma nuvarande väljares barnbarn till del. Samtidigt som oljan kunde ge ett enormt välstånd är skatterna bland de högsta i Europa, nästan i klass med skatterna i Sverige. Prisnivån på bland annat mat ligger skyhögt över Sverige, och även bensinen är dyrare i oljelandet Norge!

Oljefondens placeringar stod inte emot finanskrisen och en tid kring årsskiftet var värdet på fonden lägre än sammanlagt inbetalda medel, trots att fonden funnits sedan 1996. Den innehåller för närvarande cirka 3000 miljarder svenska kronor.

I Sverige brukar media ofta slentrianmässigt kalla Fremskrittspartiet “främlingsfientligt”. Det är fel. Enligt opinionsundersökningarna är Fremskrittspartiet Norges näst största invandrarparti (efter Arbeiderpartiet). Fremskrittspartiet har däremot varit mycket kritisk mot att vänsterregeringen inte förmått utvisa den av domstol utvisningsdömde islamistiske extremisten mullah Krekar, misstänkt för terroristbrott i både Irak och Iran.

De senaste opinionsundersökningarna har dessvärre gått i fel riktning. Den nuvarande regeringen (Arbeiderpartiet, Socialistisk Venstre [motsvarighet till Vänsterpartiet] och Senterpartiet har inte på flera år haft majoritet bland väljarna, men allteftersom, valet närmar sig har de stärkt sin ställning.
Norsk Telegrambyrå har sammanställt ett genomsnitt av de åtta senaste opinionsundersökningarna (från olika institut) och de skulle ge (resultatet från Stortingsvalet 2005 inom parentes):

Arbeiderpartiet 32,5 (32,7)
Sosialistik Venstre 7,8 (8,8)
Senterpartiet 5,9 (4,9)
Summa vänsterblocket 46,2 (46,4)

Fremskrittspartiet 24,5 (22,1)
Høyre 14,8 (14,1)
Kristelig Folkeparti 6,0 (5,8)
Venstre 5,2 (4,7)
Summa högeroppositionen 50,5 (46,7)

Det skulle ge 88 mandat till oppositionen och 71 till vänsterregringen, men i en del opinionsundersökningar har det varit vänstermajoritet. Och rörelseriktningen i undersökningarna har varit klart ogynnsam.