I veckan publicerades ett foto föreställande 181 personer, främst regeringschefer och statschefer, samlade till möte i FN. En ”kremlologisk” studie är inte tilltalande för Sveriges internationella anseende. I mitten på första raden står som sig bör FNs generalsekreterare Kofi Annan och närmast bredvid honom Finlands president Tarja Halonen (Finland är ordförande i den kommande generalförsamlingen). På första raden finns i övrigt bland andra Bill Clinton, Tony Blair, Jacques Chirac, Vladimir Putin och Jiang Zemin (alla i mitten på raden). Lite längre ut hittar man bland annat Norges kung och statsminister och Österrikes (!) president Thomas Klestil. Tysklands förbundskansler Gerhard Schröder har puffats tillbaka till andra raden, men då precis bakom FN-chefen.
Sveriges statsminister Göran Persson står på åttonde raden av nio – och långt ut på kanten. Han är omgiven av Trinidads och Slovakiens statsministrar. Slovakien har länge – på grund av landets tvivelaktiga rykte rörande de mänskliga rättigheterna – haft lågt anseende i internationella kretsar. Övriga nordiska och baltiska representanter hamnade på sjätte raden (Estland och Island) eller fjärde raden (Litauen och Lettland). Danmarks statsminister Poul Nyrup Rasmussen var inte med på bilden.
Bilden är talande för Sveriges internationella inflytande och anseende under Göran Persson och Anna Lindh.
Stöd för kidnappare
300 personer demonstrerade i veckan till stöd FÖR en kvinna som kidnappat en sjuåring och fört henne till en annan världsdel där man talar ett för sjuåringen helt okänt språk. Domstolar i bägge länderna har fastslagit att sjuåringen Kimberley Stark – som är sydafrikansk medborgare och talar engelska – hör hemma hos sin pappa i Sydafrika. Men svenska media och svenska riksdagsmän (!) struntar fullständigt i internationell rätt, Sveriges ingångna internationella avtal, den lagstiftning som riksdagen antagit samt svenska och sydafrikanska domstolars beslut om vad som är bäst för flickan. Svenskar (i detta fall Kimberleys mamma) ska tydligen enligt kvällspressen kunna begå vilka brott som helst i främmande länder och sedan få en fristad i Sverige.
Annika Östberg är ett annat exempel, där bland annat en svensk fängelsedirektör gått i bräschen för att få en mördare överförd till svenskt fängelse, där hon så gott som säkert skulle släppas fri inom kort. Nu säger en del att Annika inte var mördare, eftersom hon bara hanterade mordvapnet och hjälpte till vid mordet. Precis det argument som Andreas Axelsson, Tony Olsson och Jackie Arklöv förgäves använde också inför svensk domstol.