Den svenska grundlagen skiljer sig mot många andra genom att det inte finns några särskilda regler om ”undantagstillstånd”. Den svenska grundlagen skiljer mellan normaltillstånd och krigstillstånd. Dessutom finns det i 2 kap 24 § i regeringsformen regler om inskränkning i de medborgerliga rättigheterna när en farsot härjar. Krigstillstånd råder inte och hotar inte idag. Men uppenbarligen är regeringen inte nöjd med de befogenheter som grundlagen ger dem i 2 kap 24 §.
Man får förutsätta att grundlagsfäderna tänkte igenom situationen innan grundlagen blev som den blev. Även om det säkerligen kan ifrågasättas mot bakgrund av dagens utveckling.
Nuvarande regering tycker uppenbarligen att grundlagen är dålig, eftersom de vill stifta en speciallag som ger regeringen diktatoriska befogenheter inom vissa områden. Det var så bråttom att den lagstadgade remissomgången skedde under en söndag. Regeringen begärde svar på ett lagförslag från lördagskvällen till söndag klockan 18:00. Nu ska till regeringens heder sägas att den faktiskt lyssnade och ändrade en hel del under måndagen. Men med den hastigheten blir det inte ett bra och genomtänkt förslag.
I desperation kräver nu regering ökad makt för att det skulle ta två-tre dagar extra vid ett viktigt beslut att låta hittills gällande lagstiftning fortsätta att gälla. Viktiga beslut bör inte fattas så snabbt och med så liten eftertanke. Då kan det gå som med förslaget om ökade befogenheter för regeringen. Det förslag som fanns på söndagskvällen är helt omarbetat till måndagskvällen. Det inger inte förtroende.
Det inger inte heller förtroende att ge mer makt till en regering där ett litet extremistparti har stort inflytande. Möjligen, möjligen, skulle en samlingsregering vara värd det extra förtroendet.
Foto: Vice statsminister Isabella Lövin. Johan Wessman, News Öresund.