När kommunisten Mengistu Haile Mariam styrde Etiopien blev det hungersnöd i ett av världens mest bördiga länder. Kommunistiskt styrt jordbruk leder till svält, också i Afrika. Människor led och svalt ihjäl. En viktig förklaring var att Mengistu förbjudit privat ägande av jordbruksmark. Marken kunde brukas, men inte ärvas eller säljas. Ingen brydde sig om att plocka sten, ordna med bevattning eller liknande. Kvaliteten på jordbruksmarken sjönk snabbt och det var fördande för livsmedelsförsörjningen. Idag bor (den i Etiopien dödsdömde) Mengistu i en annan jordbrukskatastrof, Zimbabwe, där han åtnjuter regimens skydd. Det som en gång var Afrikas kornbod med jättelik export till hela världen är idag ständigt drabbad av livsmedelsbrist. I Etiopien klarar sig däremot folk ganska bra. Sedan kommunismen avskaffades.
Nu är det återigen människor som svälter, denna gång på Afrikas Horn. I Somalia och närliggande områden. Och återigen skyller människor som skapat eländet på naturkrafterna, precis som man gjorde i Etiopien på Mengistus tid. Det var fel då och det är fel nu. Somalia är en stat som inte fungerat på decennier. Delar av Somalia har styrts av den islamistiska extremistorganisationen al-Shabaab, som förnekar att det finns något livsmedelsproblem. al-Shabaab har inte ryggat tillbaka från regelrätta angrepp mot internationella hjälptransporter.
I andra delar av Somalia härskar piratligor som gör sig förmögenheter på sjöröveri, men där pengarna hamnar hos en mycket liten grupp. Ingen fungerande stat förmår slå ner på sjörövarna. Många sjörövare som grips av den internationella övervakningsstyrkan släpps efter en tid iland – där det inte blir någon rättegång. Ett undantag var när sjörövarna gav sig på ett amerikanskt fartyg. De greps, fördes till USA och de första domarna blev livstids fängelse (några av de åtalade som ännu inte dömts riskerar dödsstraff).
I länder som Djibouti, Etiopien och Sydsudan (som alla ligger i Somalias närområde) råder inte hungersnöd. Det är bara det av människan förödda Afrikas Horn som blir en grogrund för svält.
Är det rätt att skicka livsmedelshjälp? Visst måste vi hjälpa våra medmänniskor som lider nöd, oftast utan egen förskyllan. Men en hjälpinsats blir dubbelbottnad. Den förhindrar att de verkliga problemen åtgärdas. Och den hjälp som skickas måste vara föremål för järnhård kontroll. al-Shabaab tar gärna hand om sändningarna för att försörja sina egna soldater – på Afrikas Horn råder ju enligt dem ingen svält. På sikt krävs det andra åtgärder för att rädda Somalias folk. Ett folk kan inte hållas under armarna med livsmedelshjälp. Man ska inte ge människor fisk, utan krokar så att de kan fiska själva! I Somalia behövs ett rejält mått av kapitalism, en fungerande statsapparat och ett slut för de islamistiska terroristernas härjningar.