Polisen får aldrig nog, när det gäller rättigheter att snoka i folks privatliv. Nu är det två områden som man särskilt sätter in offensiven på. Buggning och anonyma telefonsamtal.

Det är på goda grunder som telefonkontroll är omgärdat av stränga regler. Det krävs godkännande av rätten innan polisen får sätta igång telefonkontroll. Men det godkännande ges ofta alltför lättvindigt i den nära samverkan som finns mellan åklagare och domstolar. När telefonkontroll väl införts har det mer än gång hänt att det som avlyssnats använts på ett oansvarigt sätt och till och med förmedlats till pressen, som glatt publicerat utskrifter av samtalen, väl medveten om att det är ett grundlagsbrott att ens försöka efterforska varifrån de sekretessbelagda handlingarna kommer. Det är helt klart att polisen inte är att lita på när det gäller telefonkontroll. Den läcker när det gynnar polisens egna intressen och den läcker när det finns enskilda poliser som kan tjäna en hacka på att tipsa tidningarna.

Det finns en typ av telefoner som polisen har problem att avlyssna. Det är Comviqs kontantkort, som används i vilken mobiltelefon som helst. Eftersom Du köper ett kontantkort i vilken telefonbutik som helst (för 250 eller 500 kronor) går det inte att enkelt avlyssna en misstänkts telefon. Polisen vet inte när den misstänkte köper ett telefonkort och om de (genom till exempel skuggning) skulle veta det, vet de inte vilket nummer kortet har. Alltså vill polisen förbjuda kontantkorten.

Kontantkorten har en mycket viktig funktion. De är sista räddningsplankan för den som blivit svartlistad hos Telia, Europolitan och Comviq, det vill säga den som inte längre bedöms vara kreditvärdig. Det blir man lätt om man råkar ut för arbetslöshet (telebolagen frågar Dig om Du har fast arbete eller om Du driver egen firma innan de låter Dig öppna ett abonnemang, ofta ringer de till Din arbetsgivare och kontrollerar och har Du egen firma blir kontrollen extra noggrann, Du kanske till och med tvingas skaffa fram en borgensman. Också ungdomar under 18 år har ofta problem att öppna ett abonnemang. För de kategorier som lever på marginalen under små omständigheter är kontantkortet en social livlina. Den vill polisen rycka bort. Det finns ingen anledning att lyssna på Storebror. Om tekniken för en gångs skull inte går Storebrors väg ska vi istället jubla och vara glada.

Polisen vill också få rätt att bugga, det vill säga ägna sig åt avlyssning i hem, på arbetsplatser och hos föreningar. Storebror har nyligen fått stöd av majoriteten på såväl Folkpartiets som Moderaternas partikongresser. På Moderaternas partistämma leddes Storebror-falangen signifikativt nog av en före detta åklagare, riksdagsmannen Jerry Martinger. Mot partistyrelsen lyckades han driva igenom att Moderaterna skulle verka för att buggning blev tillåtet. Bättre gick det inte på Folkpartiets landsmöte, där också en majoritet, mot partistyrelsens mening, drev igenom att partiet skulle verka för buggning. Förre socialförsäkringsministern Bo Könberg förklarade att hans samvete bjöd honom att rösta nej om förslaget kom upp i riksdagen, även om partiets linje nu blivit ja. Heders Bosse!

När det gäller buggning kommer överinformationen och graden av samtal av privat karaktär, som ingen anständig människa bör ha insyn i, att bli ännu större än när det gäller telefonkontroll. Och vi vet att den information som samlas in inte kommer att hanteras på ett ansvarigt sätt.