Hör Du till dem som tror att den svenska statsskulden minskar? Då är det inbillning, för statsskulden minskar inte. Enligt senast tillgängliga siffror, från utgången av februari ökade statsskulden med 1,0 procent jämfört med samma tidpunkt ett år tidigare. Under sommaren 1998 minskade statsskulden något, jämfört med sommaren 1997, men sedan har det varit ökning i september, oktober, december och februari. Bara november och januari har uppvisat minskad statsskuld. Ökningen är dock, det ska medges, måttlig, i storleksordningen en procent. Det är dock inte god budgetdiscipilin som åstadkommit detta. Förklaringen är helt och hållet en lägre räntenivå. För några år sedan fick staten betala inemot 15 procent i ränta för att låna pengar, idag räcker det med cirka 5 procent. Därigenom har en av de största utgiftsposterna för staten, räntor på statsskulden, minskat kraftigt, trots att skulden har ökat. Det här goda fortsätter dock bara så länge räntenivån är så låg som den nu är. En återgång till en mer normal räntenivå, till exempel 10 procent, skulle innebära att skulden återigen började öka med 5 procent på årsbasis.
Finansdepartementet släpper visserligen nu positiva prognoser om hur skulden ska minska under kommande år. Men de prognoserna bygger på tre viktiga förutsättningar: God ekonomisk tillväxt, sjunkande arbetslöshet och låga räntor. Så fort ekonomin börjar vackla eller räntorna går upp så upphör statsskulden att minska. Den tänkta minskningen på 40 miljarder kronor skulle helt ätas upp av en ränteökning på 3 procentenheter eller en ökad arbetslöshet på en procentenhet.