Sekretereraren i Stockholms arbetarkommun Tomas Rudin är nöjd med förslagen till listor för Socialdemokratiska partiet i nästa års kommunal- och landstingsval. De innehåller nämligen på valbar plats 50 procent kvinnor, 25 procent under 35 år och 20 procent invandrare .
Uttalandet som gjorts i Dagens Nyheter pekar på en alltmer växande tomhet i svensk politik. Partierna har inga idéer att sälja eller slåss för, utan ska sälja in sig genom att alla statistiska tillräckligt stora grupper ska få någon att identifiera sig med. Det gäller inte bara Socialdemokraterna utan också övriga partier. Vissa får det dock svårt med statistiken – om man skulle tänka sig att de ovanstående grupperna inte har någon dubbeltäckning skulle det bara bli 5 procent över till svenska män över 35 🙂
Allvarligt talat visar diskussionen om representation för olika grupper att det idag inte spelar så stor roll vilka idéer som ska företrädas, trots att det är just idéerna som är avgörande för politiken. Om det vore idéer som skulle representeras skulle partierna satsa på de människor som vore bäst på att företräda idéerna, att delta i analysen och förändringsarbetet. Men det finns inte mycket av vare sig idéer, analys eller förändringsarbete i svensk politik. Desto mer av sexistisk, åldersfixerad rasistisk röra i arbetet att finna representanter som inte representerar idéer utan kön, ålder och etnicitet. Den gamla tanken på representation för olika sociologiska grupper (bönder och arbetare främst) tycks för övrigt idag vara helt död.
Bara två partier vågar sticka ut från den statistiska normens diktatur (som för alla partier för övrigt innebär en vådlig inbyggd “diskriminering” av de 22 procent av de röstberättigade som är över 65 år). Det ena är “Feministiskt initiativ” som är sexistiskt till själva sin grundidé, men som har så liten självinsikt att man ändå skaffat fram ett par förvirrade män som ska ingå i styrelsen. Det andra är “Junilistan” där personer över 55 med doktorsexamen i nationalekonomi utgör en stor del av partiet – rätt många av dem, men inte alla, män. Övriga partier kommer att innehålla en mix där de “underrrepresenterade” gruppernas inkvoterade representanter kommer att vara riktiga nollor, som inte kommer att kunna göra det jobb som svenska folket bör kräva av sina valda representanter.
Junilistans metod verkar vara den enda gångbara för den som vill skapa ett parti med profil och kompetens. Dock inte sagt att just deras val av profilgrupp eller politik är den rätta.
Ett demokratiskt samhälle måste bygga på en representation genom idéer inte statistiska undergrupper. Den pågående utvecklingen i Sverige är ett allvarligt hot mot det demokratiska systemets representativitet.