Självklart är det svårt att göra opinionsundersökningar i ett land som Irak. Ingen i landet har erfarenhet av hur saker och ting fungerar i ett fritt land. Många är säkert försiktiga med att berätta vad de verkligen tycker för främlingar. De vet att den som sa vad han/hon tyckte för två år sedan mycket väl kunde försvinna nästa dag, nästa vecka eller nästa månad, för att aldrig höras av igen.
Men nu är det inte längre så i Irak. Därför har några västerländska TV-bolag gett sig ikast med en landsomfattande opinionsundersökning. Det är amerikanska ABC, tyska ARD, brittiska BBC och japanska NHK som gemensamt gett Oxford Reserach International i Storbritannien uppdraget att genomföra opinionsundersökningen.
Undersökningen är den första stora i Irak någonsin och omfattade 2737 irakier på minst 15 år som intervjuades i februari 2004.
Skillnaderna mellan de olika folkgrupperna i Irak är markanta. Vi delar här upp undersökningsresultatet i sunni-araber, shia-araber och kurder.
Sunni-araberna har haft makten i Irak ända sedan det turkiska väldets fall på 1920-talet. Trots att de bara utgör cirka 20 procent av befolkningen. Saddam Hussein är själv sunni-arab. Shia-araberna är i majoritet, med något över hälften av befolkningen, särskilt i södra delen av landet. Kurderna utgör cirka 20 procent av befolkningen och bor i de nordligaste delarna av landet. De har haft självstyre ända sedan Saddam Hussein förlorade Gulfkriget 1991. Självstyret har skyddats av amerikanskt och brittiskt flyg baserat i Turkiet. Den kurdiska delen av landet har under de gångna tio åren blivit den mest välmående delen av Irak. Och den kurdiska befolkningen i Irak är mycket USA-vänlig, vilket tydligt framgår av opinionsundersökningen. (Det återspeglar sig också i Sverige, Kurdiska Ungdomsförbundet är en av fyra organisationer som ligger bakom bildandet av Svensk-amerikanska föreningen, se förra utgåvan av Veckans contra).
Också shiiterna är i stort sett anhängare av de amerikanska insatserna i Irak, medan den sunnitiska minoriteten i stort sett är kritisk.
Så här är svaren på några av de viktigaste frågorna:
Var den amerikansk-ledda invasionen rätt eller fel?
Rätt – kurder 87%, shiiter 51% sunniter 24%, hela befolkningen 48%
Fel – kurder 9%, shiiter 35%, sunniter 63%, hela befolkningen 39%
Befriade invasionen Irak? Ja – kurder 82%, shiiter 43%, sunniter 21%, hela befolkningen 42% (nej 41%)
Är det acceptablet att attackera koalitionens styrkor? Ja – kurder 2%, shiiter 12%, sunniter 36%, hela befolkningen 17% (fel 78%)
Vill du att Irak ska bli
-en demokrati – kurder 70%, shiiter 40%, sunniter 35%
-ett land med en stark ledare – kurder 6%, shiiter 23%, sunniter 35%
-en islamisk stat – kurder 8%, shiiter 26%, sunniter 15%
Livet idag är bra – kurder 85%, shiiter 67%, sunniter 66%, hela befolkningen 70% (dåligt 29%)
Bättre jämfört med för ett år sedan – kurder 69%, shiiter 60%, sunniter 50%, hela befolkningen 56% (sämre 19%)
Förväntningarna är bättre än för ett år sedan – kurder 83%, shiiter 72%, sunniter 61%, hela befolkningen 71% (sämre 7%)
Notera att även bland den ganska negativt inställda sunni-arabiska befolkningen tycker 50 procent att läget är bättre än för ett år sedan (25% att det är sämre) och 61% att framtidsutsikterna är bättre (12% sämre).
Hela 54% av irakierna anser att säkerheten där de bor är bättre idag än för ett år sedan. Ändå är säkerheten just nu den viktigaste frågan för irakierna. Den som de tycker är viktigast att man åtgärdar.
Vad gäller olika samhällsområden är man mest nöjd med skolorna, minst nöjd med arbetsmarknaden.
Anmärkningsvärt nog finns det inget starkt stöd för en delning av landet. Med tre stora befolkningsgrupper där den ena minoritetsgruppen förtryckt de andra grupperna i hundra år och där den andra minoritetsgruppen haft ett framgångsrikt självstyre under över tio år och där den (knappa) majoritetsgruppen dessutom hotar att skapa ett nytt förtryck gentemot de två stora minoritetsgrupperna, skulle en delning av landet i tre självständiga stater kunna se ut som en naturlig lösning.
Men inte ens kurdernas majoritet är för detta.
Enat Irak: araber 90%, kurder 26%, hela befolkningen 79%
Delstater inom en federal ram: araber 5%, kurder 58%, hela befolkningen 14%
Självständiga stater: araber 2%, kurder 12%, hela befolkningen 4%