En av grundförutsättningarna för medlemskap i EU är landet ska vara en demokratisk rättsstat. När de gamla öststaterna kastade av sig det kommunistiska oket gick det snabbt att anpassa sig till västerlandets krav – eftersom värderingarna fanns där från början – i länder som Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien och Slovenien. När EU utvidgades 2005 släpptes även Cypern in, trots att man inte klarat ut mellanhavandena med den turkiska befolkningen på ön och inte heller grannlandet Turkiet, samt att det var si och så med de demokratiska institutionerna. Det har nu lett till att EUs ordförande detta halvår är en kommunist vid namn Dimitris Christofias!

Mer tveksamhet kändes uppenbarligen inför medlemsansökningarna från Rumänien och Bulgarien. Länderna skulle kontrolleras extra noga och särskilda krav ställdes på att de skulle bekämpa korruptionen och bygga upp en fungerande rättsstat. De framsteg som gjordes mellan 2004 och 2006 var små, men trots att processen inte var genomförd släpptes både Rumänien och Bulgarien in från den 1 januari 2007. De har dock inte fått bli medlemmar i Schengen, eftersom övriga Schengen-länder inte litar på Rumäniens och Bulgariens förmåga att upprätthålla överenskomna gränskontroller. Rumänska tiggare behöver alltså pass för att etablera sig i svenska städer, men de behöver inget visum. De kan vara här tre månader i sträck i enlighet med gällande lagar.

När EU gav efter för själva medlemskapet är det bara det kompletterande Schengen-avtalet som EU har kvar som påtryckningsmedel. Och påtryckningar behövs mot bakgrund av de senaste månadernas utveckling i Rumänien.

År 2004 valdes den konservative Traian Basescu till Rumäniens president. Han gick till val på en antikorruptionsplattform, som han inte lyckades genomföra. Han omvaldes 2009.

I den rumänska författningen finns möjligheten för parlamentet att stänga av presidenten och ställa honom inför “riksrätt” som i Rumäniens fall är en folkomröstning. Det skedde 2007, men Basescu fick folkets stöd.

I våras förlorade regeringen majoriteten i parlamentet sedan en del liberala ledamöter gått över till oppositionen. Den nya majoriteten har återigen ställt Basescu till ansvar inför “riksrätt” och han tvingades lämna presidentskapet den 6 juli. En ny folkomröstning ska hållas den 29 juli. Basescu anklagas för att ha brutit mot författningen. Vad han har gjort som skulle innebära ett författningsbrott har inte preciserats närmare. Hans popularitet har dock sjunkit markant med anledning av den ekonomiska krisen, som även drabbat Rumänien.

Den nye premiärministern Victor Ponta är socialdemokrat, men många av hans partikamrater är ex-kommunister, och de manipulationer av den rumänska staten som gjorts under hans tid vid makten är snarlika vad som är att förvänta i ett kommunistiskt land.

Ponta har, på tvivelaktiga juridiska grunder, avskedat en rad ämbetsmän som stått för statens oberoende institutioner. Exempelvis har ombudsmannen bytts ut, ombudsmannen har viktiga funktioner i den rumänska staten. En av Pontas anhängare har utsetts till ny ombudsman. Hans parti genomförde också en ändring i metoden för att räkna resultatet i den omröstning som nu ska ske om Basescus ställning som president. Reglerna föreskrev dels att en majoritet skulle rösta emot presidenten, dels att minst hälften av de röstberättigade skulle delta i omröstningen. Det sistnämnda kravet ströks av Ponta, men han fick mothugg från författningsdomstolen, vars medlemmar han dock försöker byta ut.

Det har för övrigt framkommit att Pontas doktorsavhandling är ett rent plagiat, vilket är något som tycks ske bland politiker även i mer välordnade länder (Tyskland).

Rumäniens demokrati vacklar. Ponta har kallats till Bryssel för en uppläxning och Rumänien har hotats med sanktioner av EU.