Riksbanken fastställer en styrränta som egentligen är en ränta son Riksbanken tar för att låna ut till bankerna (vilket sker varje dag). Enligt konventionell nationalekonomisk penningteori ska räntan höjas för att få ner inflationen och vice versa. Eftersom en höjd ränta innebär höjda boräntor och därmed höjda bopriser ligger det en viss automatik i det motsatta mot den penningpolitiska styrregeln. En höjd ränta innebär automatiskt höjd inflation. Statistiska Centralbyrån tar fram ett särskilt inflationsmått för riksbanken, kallat KPIF. SCBs inflationssiffror presenteras imorgon den 13 januari. Förra månadens siffror (november) var för KPIF 9,5 procent, medan det för det riktiga inflationsmåttet KPI var 11,5 procent. Det är en märklig sak att media brukar uppmärksamma KPIF, som är en teknisk sak som enbart Riksbanken borde vara intresserad av, istället för KPI, som är det som allmänheten är berörd av.
Även om all världens nationalekonomer och all världens politiker vet att en höjd ränta används som redskap för att få ner inflationen finns det en ledande politiker som har motsatt uppfattning. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Han har under de gångna åren använt räntesänkningar (det finns ingen självständig Riksbank i Turkiet) för att bekämpa inflationen. Att all världens nationalekonomer har rätt och Erdogan fel visas om inte annat av Turkiets explosiva inflationsutveckling sedan Erdogan började med sin omvända räntepolitik. Inflationen i Turkiet låg på 84,4 procent i november förra året.
Bild: Topkapipalatset i Istanbul. Foto: C G Holm.
Tillägg 13 januari: Statistiska Centralbyråns inflationssiffror för december 2022 blev 10,2 procent (KPIF) respektive 12,3 procent (KPI, den riktiga inflationen)