Patentlagstiftningen är en viktig grundbult i den moderna ekonomin. Den skyddar en uppfinnares prestationer och ger uppfinnaren ett skydd för att han/hon ska kunna njuta av de ekonomiska frukterna av de insatser som gjorts för att skapa framsteg. Samma skydd gäller för företag som satsar egna resurser och en egen forskningsorganisation för att skapa något nytt.
Skyddet är tidsbegränsat, enligt nu gällande svenska lagstiftning gäller patentet tjugo år från det att ansökan lämnats in. Det går inte att göra anspråk på att ha uppfunnit hjulet eller ångmaskinen eller bensinmotorn. De är alla så gamla uppfinningar att de är fritt tillgängliga och konkurrensen gäller idag inte att skapa nya versioner av dessa uppfinningar utan att grundkonceptet ska kunna tillverkas så effektivt som möjligt. Det går dock bra att få patentskydd på olika tillsatser som gör ursprungsprodukten mer effektiv.
Den äldsta patentlagen kom i England på 1600-talet. I Sverige kom den första patentlagen 1819. Det kostar både att ansöka om patent och att hålla ett patent vid liv. En patentansökan kostar 3.000 kronor, vartill kommer en avgift för offentliggörande av ett beviljat patent på 2.500 kronor. Från tredje året tillkommer en årlig avgift som ökar med patentets ålder. Det tredje året kostar 1.400 kronor, det tjugonde året kostar 7.000 kronor. Efter det tjugonde året upphör patentet att gälla. Patentinnehavaren har dock ofta vidareutvecklat uppfinningen och kunnat skapa underlag för nya patent som i praktiken förlänger giltighetstiden. Dock upphör ursprungspatentet att gälla efter 20 år.
Tanken bakom patent är att det ska stimulera till forsknings- och utvecklingsverksamhet. Uppfinnaren ska få betalt för sin möda. Företag ska veta att de får valuta för sina investeringar.
Undantagsvis kan patenträtten ”exproprieras” och patentet bli allmänt tillgängligt. Det gäller särskilt viktiga uppfinningar som anses böra göras direkt tillgängliga för mänskligheten.
President Joe Biden har obetänksamt föreslagit att patenträtten ska upphöra att gälla för vaccin mot det kinesiska viruset. Han säger därmed att nästa gång det dyker upp ett liknande behov av snabba, massiva och kostnadskrävande insatser ska inte företagen räkna med att få valuta för sina satsade pengar. Det vill säga satsa inte pengar nästa gång det uppstår ett stort angeläget behov av nya produkter, för då är det internationella samfundet berett att tillgripa extraordinära åtgärder!
Vi noterar med tillfredsställelse att Stefan Löfven uttalat sig mot denna korkade och samhällsfarliga idé.
Det kanske bör tilläggas att de som utvecklat vaccinprodukter verkligen gjort extraordinära insatser för att producera vaccin. Och att hela det internationella produktionskomplexet engagerats i detta. Tillverkningen har lagts ut på en rad företag som producerar för allt vad tygen håller. Förslaget om expropriering av patenträtten handlar alltså inte om att öka produktionen av vaccin. Det handlar bara om att beröva utvecklaren den rättfärdiga belöningen för uppfinnarmödan.
Bilden är tagen av Holger Ellgaard (Wikipedia) och visar den pampiga entrén till Patentverket på Valhallavägen i Stockholm.