Igår presenterade åklagare Krister Petersson och spaningsledare Hans Melander sina slutsatser rörande mordet på Olof Palme. De har ägnat ett halvår till att bygga upp förväntningarna och det blev tidernas magplask. Inget nytt, ingen bevisning, inte något trovärdigt alls. Och ändå har de make att peka ut en sedan 20 år avliden person som skyldig. För att de inte kan ”komma förbi honom”. Men var det inte ett brott som skulle utredas och bevis som skulle tas fram? Vågade man inte lägga ned utredningen utan att skylla på en person som inte kan försvara sig. Och med så svaga argument.
För ett halvår trodde de kanske att de skulle få fram tekniska bevis. Men det blev fiasko på bägge punkterna man hoppades på. En god vän till Stig Engström var vapensamlare och utredningen lyckades hitta ett vapen med rätt kaliber i samlingen (vapensamlaren var avliden och dödsboet hade sålt vapnen på auktioner, men det var välskött och vapnen kunde spåras). Vid provskjutning på Nationellt Forensiskt Centrum, NFC, konstaterades att vapnet varken kunde bevisas eller motbevisas vara mordvapnet. Inget bevis där alltså.
Ett annat tekniskt bevis var brev som kommit till utredningen i samband med att Christer Pettersson åtalades. Det fanns flera brev som hävdade att en oskyldig åtalades och Pettersson/Melander tog DNA på avlägsna släktingar till Stig Engström för att se om de inte stämde överens med DNA som fanns på breven. Det blev ingen träff där heller. Utredningen misslyckades i bägge sina uppslag för att få fram teknisk bevisning mot Stig Engström.
Istället radade man upp en rad påståenden som knappast kan kopplas ihop och knappast pekar ut någon skyldig. Man kommer fram med att Stig Engström skulle ha varit kritisk mot Palme, men vi var fyra miljoner som var det (bara i Sverige) och som uttryckte det i handling genom att rösta emot. Varför just denne Stig Engström bland oss fyra miljoner? För att han var på platsen! Och det var han och har själv berättat om det vid otaliga tillfällen. Men hela historien förutsätter att han hade en magnum-revolver på sitt arbetsrum på Skandia, att han tog med den ut när han gick från jobbet och att han när han plötsligt fick syn på makarna Palme använde de två minuter som stod till buds (tiden kan fastställas genom att han använde Skandias in- och utpasseringssystem) till att ladda revolvern och skjuta statsministern. Ska man komma med en så långsökt förklaring måste man ha något mer att gå på och det har inte Petersson/Melander.
På måndag kommer Bo Theutenberg med femte och sista delen av sina memoarer från tiden som folkrättsexpert på UD. Theutenberg hade varit med om förberedelserna inför Olof Palmes planerade resa till Moskva i april 1986. Han kommer i sin bok att presentera varför han är övertygad om att det var Sovjet som låg bakom mordet på Olof Palme. Inte heller Theutenberg har några tekniska bevis, men han har en betydligt mer trovärdig berättelse än den som Petersson och Melander presenterade igår.
I korthet; Palme hade genom sina uttalanden och sovjetvänliga handlingar övertygat ryssarna om att han var deras man. Men han levererade inte vad de ansåg att han lovat och hade fått nog av hans dubbelspel, vilket ledde till mordet.