I veckan har Sverige och Finland inlämnat ansökningar om medlemskap i NATO. Bakom ansökningarna ligger Rysslands krig mot Ukraina. Ett av motiven för kriget var enligt Vladimir Putin att NATO skaffat sig fler medlemmar. Nu blir resultatet ännu fler medlemmar i NATO.
Ryssland är Europas största land, både till yta och till antalet invånare. Det säger sig självt att det är få länder som ensamma klarar av att stå upp mot Ryssland. Ukraina tvingas nu göra det, även om man får materiellt (militärt) och ekonomiskt stöd från en rad länder. Bland annat Sverige.
Inget land gör anspråk på ryskt territorium, allra minst Ukraina, som sedan 2014 tvingats leva med rysk militär på sitt lands eget territorium.
NATO ger idag skydd åt de före detta sovjetrepublikerna Estlamd, Lettland och Litauen. Liksom åt ett flertal tidigare sovjetiska satellitstater i Central- och Östeuropa. Medlemskapet i NATO har vunnits efter fria demokratiska beslut.
Det är märkligt att Sverige inte anslöt sig till NATO redan när organisationen bildades 1949. Danmark, Norge och Island gjorde det. (Väst)tyskland kom några år senare (1955).
Bakom den svenska politiken att stå utanför låg i första hand den sovjetvänlige utrikesministern Östen Undén. Han och hans parti (S) slog på stora trumman för neutraliteten och att den hållit Sverige utanför Andra världskriget. Men det var inte neutraliteten som höll Sverige utanför Andra världskriget. Andra neutrala stater var Norge, Danmark, Finland, Nederländerna och Belgien. Alla länder som drogs in i kriget.
Det är inte bara säkerhetspolitiskt viktigt för Sverige att ansluta sig till NATO och därmed få skydd av NATOs militärapparat. Det är också en moralisk skyldighet för Sverige att efter vår förmåga bidra till att försvara Väst och vårt fria samfund.
Bild: Foto NATO. Finlands NATO-ambassadör Klaus Korhonen och Sveriges NATO-ambassadör Axel Wernhoff överlämnar sina länders medlemsansökningar till NATOs generalsekreterare Jens Stoltenberg den 17 maj i Bryssel.