Inför valet 1976 kunde Astrid Lindgren berätta i en sannsaga i Expressen (då Nordens största tidning) att en framgångsrik författarinna kunde drabbas av 102 procents marginalskatt. Så många procent finns inte, trodde Pomperipossa i Astrid Lindgrens saga. Men finansminister Gunnar Sträng kunde i riksdagen bekräfta att det visst fanns 102 procent i skatteskalorna.
Några år senare, 1984, visade det sig att arvsskatten kunde stiga till nivåer som gjorde att dödsboet efter en av Sveriges rikaste kvinnor, Sally Kistner (änka efter en av Astras grundare), gick i konkurs. Arvsskatten ska nämligen beräknas på aktiekursen dödsdagen och om kursen sjunker efter dödsdagen (arvingarna kan normalt inte sälja några aktier förrän efter registrerat arvsskifte) kan det mycket väl vara så att tillgångarna inte räcker till att täcka arvsskatten. I Sally Kistners fall pressades aktiekursen extra av att marknaden visste att en stor post Astra-aktier snart skulle komma ut till försäljning. Och staten ville har 249 miljoner kronor i arvsskatt på ett arv som var värt 230 miljoner kronor. Dödsboet försattes i konkurs.
Den här skatteeffekten inträffar ju bara när aktiekurserna går ner. Så det är lyckligtvis bara undantagsvis som medborgarna drabbas av arvsskatter som tar mer än hela arvet. Men under det senaste året har det varit i högsta grad en realitet för många arvingar.
Dagens Industris Hans-Inge Olsson berättade i sin tidning för någon vecka sedan hur hans svärfar efterlämnat Ericsson-aktier som sjunkit kraftigt i värde efter dödsfallet. Till saken hör att aktierna köptes in av den avlidne för en ganska låg summa och den är underlag när reavinstskatten beräknas. Hans-Inge Olsson berättar att arvsskatten utgör 44 kronor per Ericsson-aktie (30 procent av tre fjärdedelar av börskursen, som vid dödstillfället var 196 kronor). Att kursen idag ligger på cirka 40 kronor spelar ingen roll, reavinstskatt ska ändå betalas på cirka 9 kronor, vilket gör att arvingarna för varje Ericsson-aktie värd 40 kronor ska betala 53 kronor i skatt.
Efter det omtalade Kistner-fallet infördes en regel som innebar att regeringen skulle kunna efterge arvsskatter om det finns ”synnerliga skäl”. Hittills har regeringen bara medgett ett enda fall och det var ett testamente som lämnade kvarlåtenskap till moder Teresa i Calcutta. Alla andra som ansökt om eftergift har fått avslag. I dagarna ska en ansökan prövas som handlar om Ericsson.aktier värda 16 miljoner, idag värda cirka 4,4 miljoner kronor. Arvsskatten blir 4,2 miljoner kronor, vartill kommer reavinstskatt på över en miljon… Hittills har regeringen avslagit alla liknande ansökningar och ansett att arvingarna får skaffa fram pengar till arvsskatten på något annat sätt än att sälja de tillgångar som skiftas. För de räcker ju inte till skatten!