Den svenska samhällsförvaltningen har i huvudsak demokratiskt styrda organ, som Riksdagen, Regionerna och Kommunerna. Det finns dock ett viktigt inslag som saknar demokratisk förankring, Länsstyrelserna. Länsstyrelserna har stort inflytande i exempelvis bygg- och tillståndsärenden. Bygglov som getts av kommunerna kan överklagas och upphävas av Länsstyrelsen. Länsstyrelserna kan också lägga sig i tillståndsärenden, exempelvis kalkbrytningen på Gotland eller järnmalmsbrytningen i Norrbotten, även frågor som handlar om polisens tillståndsgivning för vapeninnehav. Då handlar det inte om en demokratisk prövning utan ofta om en prövning som drivs av politiska aktivister som fått makt genom sina positioner på länsstyrelsen.
Tyvärr har vissa områden inom Länsstyrelsernas kompetensområden sugit till sig politiska aktivister. Så är många av de som behandlar tillstånd på miljöområdet aktivister inom just miljöområdet. Och de som behandlar vapenfrågor motståndare till jakt. Det säger sig självt att den prövning som då sker varken är neutral eller rättssäker.
En av de viktigaste reformerna för att stärka den svenska demokratin är därför att avskaffa länsstyrelsernas skadliga inflytande på politiken. Åtgärden skulle dessutom ha konsekvensen att handläggningstiden förkortas och kostnaderna sänks. En rad fördelar alltså. Länsstyrelserna sysselsätter ungefär 5000 personer, som skulle kunna få samhällsnyttiga arbetsuppgifter istället för de destruktiva de sysslar med för närvarande.
Foto: Länsstyrelsen i Västra Götalands län (Göteborg) Christer Gulbrandsen