Det kan tyckas vara lite ”ute” och sent att ta upp finansmannen Ivar Kreugers död, över 68 år efteråt. Men faktum är att dödsfallet fick genomgripande konsekvenser för svensk politisk och ekonomisk historia, konsekvenser som är synbara än idag:
- Den liberale statsministern C G Ekman tvingades avgå mitt under valkampanjen 1932, något som ledde till socialdemokratisk valseger och 44 års oavbrutet socialdemokratiskt innehav av statsministerposten (frånsett några veckor sommaren 1936). Ekmans avgång framtvingades på grund av ekonomiska bidrag från Kreuger
- den framväxande svenska medelklassen, som i stor utsträckning placerat sina sparpengar i Kreuger-papper, ruinerades och aktiesparandet blev under de kommande 50 åren en företeelse som begränsades till en ekonomisk elit, inget för den breda allmänheten, och därmed skapades förutsättningarna för en socialdemokratisk högskattepolitik
- familjen Wallenberg växte från att ha varit en av flera betydelsefulla aktörer inom svenskt näringsliv till att bli den helt dominerande och familjen Stenbeck växte från att ha varit ganska obemärkt till en av de större aktörerna inom näringslivet (nu synlig genom TV3, Metro, Tele2, Comviq med flera företag)
En så genomgripande och omvälvande betydelse fick alltså Ivar Kreugers självmord i Paris i mars 1932. Om det nu var självmord.
Spekulationerna och konspirationsteorierna har genom åren varit många. I dagarna publicerar Jan Gillberg och tidskriften ”Den Svenska Marknaden” ett dokumentnummer, som gör gällande att det var mord och inte självmord. Materialet kommer till en stor del från författaren Lars-Jonas Ångström som gått igenom källmaterialet grundligt.
Kreugers kropp obducerades, efter ingripande från landshövdingen i Stockholms län Nils Edén. Den då kände rättsläkaren docent Erik Karlmark uppgav, efter en inspektion av Kreugers kropp, för Kreugers då 22-åriga systerdotter Eva Dyrssen (hon är ännu i livet) att ”Detta är inte ett självmord. Det är ett mord”. Den Svenska Marknaden har plockat fram underlaget till ett intelefonerat telegram om en överföring av 16.000 francs till en ryss vid namn Leon Birtschansky. Beloppet motsvarade i dagens penningvärde en halv miljon kronor och ska ha utgjort arvode för att ha arrangerat ett synbart självmord av Ivar Kreuger. Senare mördades även Birtschansky och Den Svenska Marknaden har letat fram ett telegram som avser en överföring av 8.000 (valuta okänd) till den som troligen såg till att Birtschansky togs av daga.
Efter Kreugers död föll de så kallade Kreuger-aktierna till bottennivåer och de som gick in i de i sig sunda företagen kunde snabbt göra sig förmögenheter och skaffa sig en dominerande position i viktiga företag. Det gällde företag som Skandinaviska Banken, SCA, Boliden, Ericsson och Swedish Match – alla än idag ledande världsföretag inom sina branscher. ”Kärnbolaget”, Kreuger & Toll försattes dock i konkurs, vilket var en förutsättning för att de andra bolagens värde skulle rasa i botten.
Forskare har haft delade meningar om Kreugers finansiella ställning. Helt klart är att han tog mycket höga risker i en internationell finansiell verksamhet vars grundidé var att överföra kapital från länder med kapitalöverskott till länder med kapitalunderskott. Kreugers kunder i de finansiella operationerna var ofta stater, som finansierades genom Kreugers förmedling. I samband med depressionen, som påverkade hela Nordamerika och Europa, blev affärerna allt svårare att genomföra, vilket har framförts som motiv för Kreuger att begå självmord. Å andra sidan visade det sig i efterhand att kärnan av industriföretagen – och även Skandinaviska Banken – hade både styrka och finansiell överlevnadsförmåga.
De politiska och ekonomiska följderna av Kreugers död är klara. Det innebar politiskt maktskifte och stora förmögenhetsöverföringar, med återverkningar än idag. Mot den bakgrunden är sanningen om Ivar Kreugers död intressant än idag, 68 år senare.