Brottsförebyggande Rådet har för andra gången (förra gången var för tolv år sedan) gjort en studie av invandrarna och brottsligheten. Det har varit en mycket het politisk potatis och rapporten har försenats gång på gång för att tvättas till så att den blev mer politiskt korrekt. Pressmeddelandet om rapporten handlade om att etniska svenskar var skyldiga till de flesta brotten i samhället, något som också slogs upp i en del tidningar. Påståendet är naturligtvis riktigt. Knappt 80 procent av Sveriges befolkning är etniska svenskar (definierat som att bägge föräldrarna är födda i Sverige – varken Kungen eller Kronprinsessan Victoria är därmed definierade som svenskar i BRÅs studie). Att dessa knappa 80 procent av befolkningen lyckas begå 55 procent av brotten anses vara kontentan av studien enligt pressmeddelandet. Att detta betyder att de dryga 20 procent med minst en utlandsfödd förälder begick 38 procent av brotten (återstående 7 procent avsåg personer som var tillfälligt i Sverige) var inte lika intressant.
Rapporten är i vissa avseenden tunnare än den som gjordes för tolv år sedan – den innehåller till exempel ingen uppdelning av de olika brotten efter geografisk hemvist för brottslingen. I 1986 års rapport konstaterades till exempel att personer från Västasien och Nordafrika var – jämfört med andra invandrare – kraftigt överrepresenterade vad gäller våldtäkter. Om det fortfarande är så kan man i 2005 års rapport inte sluta sig till av hittills publicerade data.
Vi har tittat på rapporten för att förmedla mer av dess centrala innehåll – så långt det nu är publicerat.
Rapporten bygger på 6 miljoner brott begångna under perioden 1997-2001. För 1,5 miljoner av brotten finns det minst en misstänkt person registrerad. Av de misstänkta är som nämnt 7 procent inte folkbokförda i Sverige och de har inte vidare analyserats av BRÅ. De kan ju inte vad gäller brottsfrekvensen relateras till något egentligt tal. Ryssar och litauer reser ju till exempel ibland till Sverige enbart för att ge sig ut på stöldturné – och de är ju inte alls registrerade i Sverige (lika lite som svenska fyllon som misshandlar och våldtar i Grekland och på Mallorca är registrerade där). Till de som inte är folkbokförda hör även studenter, turister och personer som inte fått uppehållstillstånd.
BRÅ har delat in de misstänkta i fyra kategorier, personer födda utomlands, personer födda i Sverige med två utlandsfödda föräldrar, personer födda i Sverige med en utlandsfödd förälder och personer födda i Sverige med bägge föräldrarna födda i Sverige.
Brottsbenägenheten mäts sedan som en över- eller underrepresentation i jämförelse med hela materialet (eller i en del fall jämfört med personer med två svenskfödda föräldrar). En överrepresentation på 2 betyder då att den aktuella kategorin begått dubbelt så många brott per individ som jämförelsegruppen.
Om man tittar på hela undersökningen – alltså både svenskar och personer med utländsk bakgrund – finns det stora skillnader mellan olika grupper.
Män har en överrepresentation på 3,5 jämfört med kvinnor
Personer i åldrarna 15-17 har en överrepresentation på 2,5 jämfört med personer över 40
Personer med socialbidrag har en överrepresentation på 6,1
Personer som ej gått gymnasium har en överrepresentation på 5,7 jämfört med akademiker
Personer med inkomst under 40.000 kronor har en överrepresentation på 5,3 jämfört med personer som tjänar över 360.000
De studerade invandrargrupperna är i vissa avseenden överrepresenterade i just de kategorier som har hög brottsbenägenhet och därför har BRÅ “standardiserat” materialet, dvs räknat brottsligheten per kategori och sedan räknat upp eller ner brottsligheten för att jämförelsegruppen ska ha exakt samma sammansättning som svenskar när det gäller ålder, kön, utbildning etc.
När detta är gjort kommer man fram till följande:
Brottsfrekvens
Båda föräldrarna födda i Sverige 0,8
Ena föräldern född i Sverige 1,1
Båda föräldrarna födda i utlandet 1,6
Själv född i utlandet 2,0
Totalt 1,0
Sammanfattningsvis personer födda i utlandet är dubbelt så brottsbenägna som personer med två i Sverige födda föräldrar – även standardiserat för sociologiska faktorer som påverkar brottsbenägenheten
För personer födda utanför Sverige har man tittat på hemlandet:
Norden (utom Sverige) 1,4
“Gamla” EU (utom Norden) 1,1
Senaste tio EU-länderna 1,8
Övriga Europa 2,1
USA, Kanada m fl 0,9
Övriga Nordamerika 2,6
Sydamerika 2,6
Västasien 3,0
Södra Centralasien 2,5
Sydostasien 1,7
Östasien 0,8
Nordafrika 3,7
Östafrika 2,8
Övriga Afrika 4,2
Vid en djupdykning i siffrorna kan noteras att “Övriga Europa” till 81 procent är Jugoslavien, Bosnien och Turkiet. Att Sydamerika till 59 procent är Chile, att Västasien till 93 procent är Irak, Libanon och Syrien, att Södra Centralasien till 70 procent är Iran, att Ostasien till 49 procent är Sydkorea, att Östafrika till 84 procent är Etiopien, Somalia och Eritrea och att Övriga Afrika till 29 procent är Gambia. Både Östasien och Övriga Afrika är små grupper, där speciella förhållanden gör att statistiken får ett tvivelaktigt värde. Östasien torde till exempel till ungefär hälften bestå av adoptivbarn som ju kulturellt borde räknas som svenskar. “Övriga Afrika” består till en mycket stor del av gambianer och det är känt att just gambianer står för en stor del av knarkhandeln i Stockholm. Knarkligorna har år efter år kallat på förstärkning hemifrån och en hel del av dem åker fast. Det troliga är att övriga övriga Afrika (dvs ej gambianer) har betydligt lägre siffror. Av chilenarna i Sverige är en mycket hög andel kommunister (som inte sällan tillbringade några år i det kommunistiska Östeuropa innan de kom till Sverige) – att kommunister rent generellt har en annan syn på äganderätten än demokratiskt sinnade personer kan mycket väl ha satt sina spår i brottsstatistiken, vilket alltså talar för att icke-kommunistiska sydamerikaner har bättre siffror än de som syns i tabellen.
BRÅ har också tittat på vilka brott som begås av de olika kategorierna, men denna gång är det alltså inte möjligt att se vilka geografiska regioner som kan kopplas till brotten. Vi nöjer oss med att titta på överrepresentationen för personer födda utomlands jämfört med personer med två föräldrar födda i Sverige (de andra grupperna ligger någonstans emellan):
Våldtäkt 5,1
Mord och dråp 4,1
Rån 4,0
Olaga hot 3,7
Stöld i butiker 3,5
Misshandel 3,0
Narkotikabrott 2,2
Bostadsinbrott 1,6
Skadegörelse 1,5
Rattfylleri 1,4
Här har vi nöjt oss med att redovisa siffrorna. En grundligare analys kommer med tiden i pappers-Contra.