Edward Snowden har avslöjat den amerikanska säkerhetstjänsten NSAs övervakningssystem Prism. Ett system som övervakar servrarna för nio stora amerikanska kommunikationsföretag. Snowden menar att systemet är integritetskränkande. Han har rätt. Systemets förespråkare menar att systemet ger information som är nödvändig för att framgångsrikt bekämpa terrorismen. De har också rätt.

Vi hamnar i fallet med Prism i en konfliktsituation mellan vårt behov att använda den moderna tekniken för att förhindra nya terrordåd med tusentals döda (som i USA 11 september 2001) eller hundratals (som vid terrordåden på Bali 2002 och i Madrid 2004) och behovet att skydda den personliga integriteten.

Terroristerna, även de som är bokstavstroende anhängare till en primitiv religion, använder sig av modern teknik för att bygga sina vapen, för att välja sina mål och för att kommunicera attentatsmännen sins emellan. Kan man avlyssna denna kommunikation innan något dåd är genomfört blir det möjligt att rädda livet på hundratals eller tusentals oskyldiga människor. Det känns som ett självklart val att utnyttja de möjligheter som finns. Men de program som sorterar ut intressant information bland de hundratals miljoner harmlösa kommunikationer som går genom systemen varje dag behöver vara mycket sofistikerade. Man kan ju inte skicka ut polisen varje gång ordet bomb nämns (som exempelvis i detta veckobrev).

De ansvariga myndigheterna hävdar att systemen är sofistikerade och att de har förhindrat en rad terrordåd. Både i USA och på annat håll (bland annat i Danmark). Och faktum är att myndigheterna allt som oftast faktiskt stoppar terrordåd i vardande. Det har skett på Los Angeles internationella flygplats, på Times Square i New York, på flera internationella flygningar (i några fall har terrorister övermannats ombord, i en serie avslöjade försök användes flygfrakt av bombförsedda skrivare, som stoppades innan de nått sina mål), på Jyllands-Postens redaktion i Köpenhamn och på många andra ställen i världen. Hundratals skurkar avtjänar välförtjänta fängelsestraff och hundratals oskyldiga människor har sluppit möta en ond bråd död tack vare övervakningen. Det är faktiskt anmärkningsvärt hur få terrordåd som genomförts i Väst, inte sedan dåden mot Londons tunnelbana 2005 har islamisterna lyckats genomföra något större dåd mot mål i Väst (det uppmärksammade dådet vid Boston Marathon krävde lyckligtvis bara tre dödsoffer, men hundratals människor skadades och minst 13 måste amputera ben). Delvis tack vare övervakningssystem som Prism. Den norske terroristen Anders Behring Breivik lyckades dock smita igenom nätet, delvis på grund av att han var helt ensam om att genomföra dådet, det enda känsliga spåret av honom var inköp av konstgödning från Polen, men för att göra det trovärdigt hade han skaffat en jordbruksfastighet, spåret räckte inte för att stoppa honom i förväg.

Prism får enligt den amerikanska lagstiftningen inte användas mot amerikanska medborgare och övervakningen är underkastad kontroll i en särskild domstol och i Kongressen. Sveriges motsvarighet för bevakning är FRA, som har rätt att övervaka bland annat internationell internettrafik.

Å andra sidan kan man konstatera att övervakningen i sig ger överskottsinformation som kan användas i otillbörliga syften. Det har i Sverige vid något tillfälle hänt att avlyssnade telefonsamtal läckts för att uppnå vissa syften. Eftersom det inte handlat om kvalificerad sekretess har skurkar inom polisväsendet undgått ansvar. Vi måste vara medvetna om att inga system kommer att vara felfria och att det alltid finns människor som Edward Snowden, Bill Manning och Julian Assange, som anser sig vara förmer än de demokratiska institutioner som ska kontrollera säkerhetstjänsten, och som släpper den information som de själva anser vara riktig att släppa.

En whistle blower som avslöjar skumrask i myndigheter är förtjänt vårt beröm. Men en whistle blower som avslöjar viktiga säkerhetsfunktioner som terrorister har nytta av är inte ens förtjänt av beteckningen whistle blower. Vi har gång på gång kunnat glädja oss åt att terrorister har åkt fast. En del av förklaringen till detta har varit att terroristerna inte insett hur sofistikerade övervakningssystemen är. Nu har Edward Snowden lärt dem. De kommer inte att göra samma misstag igen och vi hamnar plötsligt i en värld med större risker att drabbas av terrordåd. På grund av en enda person som anser sig vara förmer än de demokratiska institutionerna i våra länder.