Traditionellt har skillnaden mellan ideologier beskrivits i en höger-vänsterdimension. Till höger har funnits de mer individuellt inriktade som tagit avstånd från kollektivismen. De som ansett att var och en har ansvar för sitt eget liv. Till vänster har funnits de kollektivt inriktade som tagit avstånd från det individuella ansvaret och som gärna skyllt på individens utsatta läge i barndomen eller i samhället när han/hon gjort sig skyldig till brott. Samtidigt har skiljelinjen gått mellan anhängare av kapitalismen (höger) och anhängare av socialismen (vänster).

Detta är den traditionella bilden. Opinionsinstituten redovisar sina vanliga mätningar efter höger-vänsterskalan, eller per parti, men för kvalificerade beställare har man mer sofistikerade modeller i både två och tre dimensioner. Instituten kan till exempel erbjuda politiska partier studier där man i den ena dimensionen visar resultat efter skalan kollektivt/individuellt och i den andra efter en skala som visar dimensionen traditionell/modern eller nationell/kosmopolitisk. En annan variant har varit en indelning efter sociologiska dimensioner. Om man lägger mittpunkten rätt kan man dela in de tillfrågade i fyra lika stora kategorier och placera in väljarna i positioner som NV, NO, SV och SO. Tidigare saknade betydande delar av väljarkåren representation bland partierna i Riksdagen (traditionellt inriktade i den undre sociala delen av befolkningen representeras idag i stor utsträckning av KD och SD). Med åtta riksdagspartier har numer de flesta huvudinriktningarna i samhället faktiskt representation i Riksdagen, det var lite si och så med det tidigare där socialdemokraterna trots sin radikala och kollektiva karaktär lyckades inbilla många med en helt annan uppfattning att de representerade dem som hade motsatt uppfattning, enbart på grund av deras lägre sociala status. Så är det inte längre.

Fortfarande är det för många väljare höger/vänsterskalan och bara den som gäller, inte de mer sofistikerade modellerna med flera dimensioner. Ibland hävdas det dock att höger/vänsterskalan är föråldrad och bör ersättas av GAL-TAN-skalan, som skiljer mellan gröna, alternativinriktade och liberala (GAL) och traditionella, auktoritära, nationalistiska (TAN). Men GAL-TAN är inget annat än den gamla höger-vänsterskalan med GAL som det som en gång var vänster och TAN för det som en gång var höger. Dock med lite konstiga förvrängningar av vad som menas med liberal.

Contra som är liberal, antiauktoritär och internationalistisk platsar till exempel inte alls i GAL-TAN-skalan, men vi räknar in oss långt till höger på höger-vänsterskalan (där vi placerar in både internationella och nationella socialister långt till vänster).

Foto: Roland Magnusson/Mostphotos