Förra söndagen citerades Nobelpristagaren James A Watson i en intervju i Sunday Times. Watson påstods ha sagt att Afrika hade problem eftersom människorna där inte var lika intelligenta som i den norra delen av världen. För att citera exakt står det följande i Sunday Times: The 79-year-old geneticist said he was “inherently gloomy about the prospect of Africa” because “all our social policies are based on the fact that their intelligence is the same as ours – whereas all the testing says not really.”
Watson blev genast stoppad från att hålla ett föredrag i England och han hävdade mot slutet av veckan att han var felciterad i Sunday Times.
Det må vara hur det vill med saken om Watson är rätt citerad eller ej. Det som förtjänar att kommenteras och kritiseras är den reaktion som uttalandet väckte. Det var förbjudna åsikter punkt. Watson skulle hålla tyst. Han hade fel och han var en skurk.
Det är mycket möjligt att han hade fel. Men då ska vi av dem som hävdar motsatsen kräva att de lägger fram belägg för det påståendet, likaväl som vi ska begära att Watson lägger fram belägg för sitt påstående. Det måste vara tillåtet att ta upp politiskt inkorrekta påståenden till diskussion. Världen är inte nödvändigtvis som vi vill att den ska vara. Och då är det bättre att veta hur världen verkligen är än att agera utifrån hur vi vill att världen ska vara.
Det måste vara tillåtet att ifrågasätta och komma med kontroversiella påståenden. Åsikter, hypoteser och forskningsresultat får inte förbjudas. De måste tas upp till kritisk granskning och bevisas eller motbevisas.
Högsta sanning var en gång att solen rörde sig runt jorden. Det mest förbjudna var att som Kopernikus och Galilei hävda motsatsen. Idag har vi andra saker som är förbjudna att yttra. I de allra flesta fallen är det naturligtvis så att den etablerade åsikten är den som håller i längden, men inte alltid.
Låt oss ta en annan fråga, vid sidan av Watsons, där det verkar vara förbjudet att hävda något annat än den rådande majoritetsuppfattningen. Evolutionsteorin. Darwins lära har upphöjts till något av en religiös dogm och alla tvingas bekänna sig till Darwins kyrka. De skolor som önskar komplettera Darwins teorier med teorin om “intelligent design” förbjuds att göra så – både i Sverige och USA. En sådan intolerant attityd sprider sig lätt till andra områden där otillåtna idéer stoppas. Om så sker på alla områden är samhället dömt till tillbakagång. Bara när vi kan ifrågasätta det som anses självklart har vi redskap för framsteg.
Låt oss ta upp en tredje förbjuden tanke. Att förvärvade egenskaper kan ärvas. Det var kärnan i Lysenkoismen som livligt understöddes av Stalin och ledde till katastrof i det sovjetiska jordbruket när man trodde att man kunde göra vad som var omöjligt i växt- och djurförädlingssammanhang. I Väst fördömdes Lysenkoismen på goda grunder som ovetenskapligt kvacksalveri. Men fördömandet innebar att även Lysenkos grundtes att förvärvade egenskaper inte kan ärvas blev något av en okränkbar dogm. Den som hävdade något annat blev genast tystad och fördömd. Idag är den förbjudna tanken inte längre förbjuden. Den kan visserligen knappast tänkas få någon användning i växtförädlingen, men den förbjudna tanken kan mycket väl leda till andra framsteg i vetenskap och odling. Det skulle föra för långt vart det kan leda, men den som vill fördjupa sig kan googla på “epigenetiska modifikationer”.