För ett par decennier sedan klagade de borgerliga – och Skattebetalarna – på “flyttskatten”, den skatt som gjorde att det blev skatt för den som flyttade mellan likvärdiga bostäder (officiellt kallades skatten då för reavinstskatt och idag kallas dess motsvarighet kapitalvinstskatt). Den som kunde bo kvar i Norrköping slapp betala flyttskatten, men den som måste sälja villan i Norrköping för att ta ett nytt jobb i Västerås, skulle plötsligt betala flera hundra tusen kronor i skatt för att få en exakt likadan bostad på den nya orten.
Flyttskatten gjorde utnyttjandet av landets bostadsbestånd mer ineffektivt och motverkade även rörligheten på arbetsmarknaden. Kritiken mot den samhällsskadliga flyttskatten tog skruv och även Socialdemokraterna var med på att i praktiken avskaffa flyttskatten genom att införa regler om uppskov av reavinstskatten för den som skaffade en likvärdig ersättningsbostad. Det har fungerat bra. Folk har kunnat byta jobb utan att behöva betala skatt för att flytta.
I valet 2006 var det stora slagnumret för de borgerliga avskaffandet av fastighetsskatten och dess ersättande med en låg kommunal avgift. Kristdemokraterna talade om 2.800 kronor som en lämplig nivå, men beloppet var inget löfte, bara angivande av en storleksordning. Göran Persson har efter valförlusten förklarat att det var Alliansen löfte om avskaffad fastighetsskatt som avgjorde valet.
Efter valet har vi nu fått veta att den kommunala avgiften blir 6.000 kronor – mer än dubbelt mot vad som antyddes. Och någon avgift är det inte fråga om. Alliansens partier har alltid tidigare varit kritiska mot socialdemokrater som kallat skatter för avgifter. Men nu gör man precis samma sak, öppet och skamlöst dessutom. Sedan landets högsta jurister i lagrådet förklarat att det är en skatt och inte en avgift avfärdas det juridiska resonemanget och det som varit borgerligt allmängods i decennier med följande minst sagt anmärkningsvärda ord (citat ur propsotionen): “Det är en i och för sig naturlig utgångspunkt att en avgift som i statsrättslig mening utgör en skatt också benämns som sådan. Valet av benämning på en avgift saknar dock betydelse för den statsrättsliga innebörden (se prop. 1973:90 s. 219 f). Den kommunala fastighetsavgiften måste därför inte med nödvändighet benämnas skatt även om den bedöms vara en sådan i statsrättsligt hänseende. Det är fullt möjligt att benämna den avgift.”
Flyttskatten kommer att återinföras den 1 januari 2008, om än i något modifierad form. Det kommer återigen att bli straffbeskattning av dem som flyttar till en ny ort för att ta ett nytt jobb. Eller för att flytta ihop med sina käresta. Kapitalvinstskatten höjs, visserligen bara med tio procent (från 20 till 22 procent), men möjligheterna till uppskov beläggs med en särskild avgift som gör att i praktiken återinförs flyttskatten. Skatten utformas som en skatt på 0,5 procent av uppskovsbeloppet, men med tanke på att skatten trots allt bara är 22 procent och att räntor är avdragsgilla så motsvarar dessa 0,5 procent en räntebelastning på 3,25 procent, obetydligt lägre än vad marknadsräntan på fastighetslån var för bara något år sedan. Den nya flyttskatten drabbar framförallt storstadsområdena där det finns betydande uppskovsbelopp. Det var där Alliansen lade grunden till sin valseger och det är där Alliansen haft fortsatt majoritet, trots den kraftiga opinionsförlusten i resten av landet. Nu ska det tydligen göras en kraftansträngning för att ytterligare sänka opinionssiffrorna i de enda delarna av landet där Alliansen har majoritet.
Veterligen gick Alliansen till val på att avskaffa fastighetsskatten, inte att återinföra flyttskatten.
Några belysande siffror:
Fastighetsskatt före sänkningen 2007: 24,5 miljarder kronor
Fastighetsskatt efter sänkningen 2007: 16,3 miljarder kronor
Summa statliga skatter: 767 miljarder kronor
Summa kommunala skatter: 456 miljarder kronor
Beräknad ny kommunal fastighetsskatt: 12,1 miljarder kronor
Höjd kapitalvinstskatt (20 till 22%): 1,1 miljarder kronor
Införande av kapitalvinstskatt vid arv och gåvor: 1,4 miljarder kronor
Ränta på uppskovsbelopp: 1,1 miljarder kronor
Andra höjningar av fastighetsbeskattningen 0,7 miljarder kronor
Summa nya fastighetsskatter: 16,3 miljarder kronor