Till valet 2006 lanserade Alliansen en vision. Huvudkonceptet var enkelt: Satsa på dem som arbetar och dra ner på bidragen till dem som inte arbetar. Ta bort de värsta avarterna av skatteutplundringen. ”Arbetslinjen”. Mot det ställdes Göran Persson som ville fortsätta som förr. Det gav Alliansen majoritet i Riksdagen för fyra år. De värsta avarterna av skatteutplundringen avskaffades och rent generellt sänktes skatterna så att det inte ens är säkert att Sverige längre har världens högsta skatter (det kan nu diskuteras om det inte är Danmark som har den föga avundsvärda positionen).
När det blev dags för val 2010 hade reformerna slagit rott. Och svenska folket såg att det var gott. Alliansen ökade sin andel av väljarkåren med 1,04 procentenheter och marginalen till de rödgröna mer än fördubblades, från 2,16 till 5,68 procentenheter. Att sedan Sverigedemokraterna kom in i Riksdagen och berövade Alliansen den majoritet de haft i Kammaren är en annan fråga.
Alliansen byggdes upp under ett par år före valet 2006. När valet kom fanns ett samkört team och en lång och genomarbetad reformplattform. Teamet tog över och plattformen genomfördes – med vissa genanta undantag som till exempel det utlovade avskaffandet av värnskatten, ett halvdant avskaffande av fastighetsskatten och en höjd bensinskatt. Till valet 2010 gjordes inga nya försök till en långsiktig gemensam valplattform. Det fanns inga visioner. Det blev en enkel gemensam plattform ett par veckor innan valet. Alliansen gick till val på förtroendet för Fredrik Reinfeldt och misstron mot Mona Sahlin och hennes samarbete med kommunister i Vänsterpartiet och utvecklingsfiender i Miljöpartiet. Inte ens skattepolitiken blev något slagnummer. Efter sänkta skatter med 100 miljarder kronor sade sig Anders Borg vara nöjd. Skatterna behövde inte sänkas mer – inte ens de sänkningar från valprogrammet 2006 som inte genomförts stod kvar på programmet. Det räckte till valseger. Men det kommer inte att räcka en gång till.
År 2002 vann Göran Persson en lysande valseger och ökade det Socialdemokratiska Partiets andel med 3,5 procentenheter. År 2006 var han förbrukad och väljarna såg att han saknade visioner och regeringsvilja. Det straffade sig.
Det kan gå samma väg för Fredrik Reinfeldt om Alliansen inte inser att det inte räcker att sälja en förvaltningstjänst. Det behövs också en vision om vart Sverige ska styra i framtiden. Den visionen byggs inte upp genom det dagliga regerandet, utan genom att man tar sig an de stora samhällsfrågorna och formulerar en gemensam linje för att ta itu med dem. Att man är beredd att styra och regera, inte bara administrera.