Ska vi tro på de svenska myndigheternas kunskap och råd?
WHO förklarade på Twitter den 14 januari att corona inte sprids mellan människor.
Två dagar senare: ”Folkhälsomyndigheten bedömer risken för att smittan sprids till Sverige som mycket låg”.
Samma dag uttalar sig statsepidemiolog Anders Tegnell i Sveriges Radio: Tegnell understryker att det inte är fastslaget att coronaviruset kan sprida sig från människa till människa.
– Nej det är inte fastslaget, det är möjligt att det har en liten sådan kapacitet men för att bli riktigt stort och allvarligt i sådana utbrott så måste virus vara ganska bra på att sprida sig från människa till människa och det är det helt uppenbarligen inte, säger Tegnell till Sveriges Radio.
30 januari utlyser WHO internationellt hälsonödläge.
31 januari konstateras det första fallet i Sverige en kinesisk utbytesstudent som återvänt till Småland från Wuhan.
1 februari säger Anders Tegnell till Aftonbladet –Min känsla är att det här kommer att ligga nära en vanlig influensa i farlighet och varaktighet. Det är svårt att jämföra eftersom vi inte vet hur länge det här kommer att hålla på, men en normal influensasäsong varar cirka åtta till tio veckor.
6 februari intervjuas generaldirektören för Folkhälsomyndigheten Johan Carlsson av Svenska Dagbladet: –Coronaviruset kommer inte att spridas i svenska samhället under nuvarande omständigheter. Vi kan få enstaka fall och enstaka sekundärfall inom familjer, det går inte att undvika. –Får vi mot förmodan stor spridning skulle det undergräva trovärdigheten för myndigheten. Men där är vi inte. [Var är vi idag, vilken är trovärdigheten?] Vi gör i dag en kvalificerad bedömning. Skulle vi ha fel får vi ta det då. Men i dagsläget har vi rätt policy, säger Carlsson.
Anders Tegnell uttalade sig tillitsfullt inför sportlovet, vi citerar honom ur Norrbottens-Kuriren den 8 februari: Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsoinstitutet, tycker att det är förnuftigt att människor inte avstår från att resa. När det gäller den här typen av resor finns det absolut ingen anledning att bekymra sig för coronaviruset. I exempelvis Alperna och Sydeuropa finns det ingen spridning över huvudtaget, säger han.Tegnell pekar på att spridningen till mycket stor del är koncentrerad till Kina och området kring staden Wuhan, där viruset först upptäcktes.I de cirka 100 fall som dykt upp utomlands har personen snabbt kommit till vården och isolerats, och andra personer de haft kontakt med har identifierats – vilket förhindrat vidare spridning, säger han. Ingen anledning till oro alltså. Nu vet vi att smittan kom till Sverige just genom sportlovsresenärer till Italien och Österrike.
Den 22 februari införs restriktioner i norra Italien.
Den 26 februari identifieras Sveriges andra fall, en man som just besökt norra Italien. Samma dag säger Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen, att den svenska sjukvårdens kapacitet är god.
29 februari kommer elva flygplan från norra Italien och ett från Iran till Arlanda. Inga särskilda åtgärder vidtas (i motsats till de kontroller som görs i andra länder).
3 mars tycker Anders Tegnell inte att det behövs någon avrådan för resor till norra Italien, men väl till Kina och Iran.
5 mars kritiserar Anders Tegnell SAS som på eget initiativ stoppat allt flyg till norra Italien. Beslutet saknar enligt Tegnell faktabaserad grund.
6 mars avråder UD från icke nödvändiga resor till norra Italien och delar av Sydkorea.
10 mars rekommenderar myndigheterna folk att jobba hemma. Men Tegnell reserverar sig för att det finns en jämlikhetsaspekt. Alla kan ju inte jobba hemma.
15 mars förklarar tidigare statsepidemiologen Annika Linde att Folkhälsomyndighetens strategi är att uppnå flockimmunitet, vilket innebär att minst 60 procent av befolkningen (6 miljoner) ska ha haft det kinesiska viruset.
Så om myndigheternas syn på epidemin.
Det finns en internationellt respekterad källa till siffror om det kinesiska viruset, Johns Hopkins-universitetet i Baltimore. Det kan naturligtvis diskuteras hur jämförbara siffrorna är, men här handlar det om dödsfall som tillskrivs det kinesiska viruset. En mycket konkret uppgift.
Vi redovisar antalet dödsfall per 100 000 invånare. Trots att USA haft över 70 000 dödsfall ligger USA under de svenska siffrorna, räknat per invånare:
1.Belgien 73,01
2. Spanien 55,34
3. Italien 49,12
4. Storbritannien 45,35
5. Frankrike 38,53
6. Nederländerna 30,30
7. Sverige 28,88
8. Irland 28,33
9. USA 22,44
10. Schweiz 21,19
11. Luxemburg 16,13
12. Kanada 11,78
13. Portugal 10,59
14. Ecuador 9,47
15. Tyskland 8,77
16. Danmark 8,73
17. Iran 7,85
18. Österrike 6,87
19. Panama 5,22
20. Slovenien 4,79
Peru 4,79
22. Finland 4,57
23. Rumänien 4,44
24. Turkiet 4,35
25. Nordmakedonien 4,22
26. Estland 4,16
27. Brasilien 4,10
28. Norge 4,06
29. Moldavien 4,03
Det är samtliga länder med minst 4 döda per 100 000 invånare. Också Andorra, San Marino och Monaco överstiger det talet, men på grund av att länderna är så små (och så nära kopplade till Spanien, Italien och Frankrike) hoppar vi över dem här. Sammanlagt finns det med 144 länder i Johns Hopkins sammanställning. Noterbart är att Kina och Sydkorea bägge ligger under 4 döda per 100 000 invånare, även om det finns anledning att ifrågasätta trovärdigheten i Kinas och Irans siffror.
Sverige ligger på sjunde plats med 29 döda per 100 000 invånare. Högre siffror finns bara i en del Medelhavsländer samt Belgien och Nederländerna. Våra grannländer ligger på bråkdelar av våra tal. Tyskland och Danmark under en tredjedel av de svenska talen. Norge, Finland och Estland under en sjättedel. Sverige sticker ut och den svenska modellen har inte fungerat bra.
Foto: Alexej Ivanov/Mostphotos