I år, 2022, har hundraårsjubileet av den allmänna rösträttens införande firats. Det påstås att det var liberaler och socialdemokrater som låg bakom. Det är en sanning med modifikation.
Allmän rösträtt för män infördes redan 1907/1909 av moderaternas föregångare under ledning av amiralen Arvid Lindman. Under början av 1900-talet hade flera förslag till allmän rösträtt lagts fram, men röstats ned av Riksdagen. Ibland röstade liberalerna emot rösträttsförslagen. Till exempel det förslag som lades fram av Christian Lundebergs regering 1905. Liberalerna motiverade sitt nej med att Lundebergs förslag även innebar proportionella val (något som vi har idag) med liberalerna krävde majoritetsval i enmansvalkretsar (något som idag tillämpas i Storbritannien och USA, men knappast alls på den europeiska kontinenten).
Eftersom grundlagsändringar, som det här var fråga om, måste fattas av två riksdagar med mellanliggande val var det först 1911 som den allmänna rösträtten tillämpades i praktiken.
Allmän rösträtt för män innebar att rösträtten spreds till alla skikt av samhället.
Slagord för allmän rösträtt var en man – ett gevär – en röst, Den allmänna rösträtten var alltså nåra kopplad till den allmänna värnplikten.
Kvinnlig rösträtt infördes av riksdagarna 1917/1920 med första riksdagsval där den tillämpades 1921 (med en mandatperiod som började den 1 januari 1922). Skillnaden i valutfall jämfört med tidigare var en rejäl vänstersväng, men det var inte kvinnorna som stod för den, de röstade snarast mer till höger än sina män.