Valdeltagandet har sjunkit till 80,1 procent (81,4 procent 1998 och 87,3 procent 1994). Många politiker och tyckare beklagar att valdeltagandet sjunker.
Vi tycker tvärtom att det är bra att valdeltagandet sjunker.
Att rösta är en medborgerlig rättighet. Inte en skyldighet. De som avstår från att rösta tillhör i huvudsak två kategorier. De som är engagerade, men inte ser något bra alternativ att rösta på och de som inte är tillräckligt engagerade för att bry sig.
Alltfler medborgare har kvalificerade utbildning och kvalificerade synpunkter på den politiska utvecklingen utan att finna någon som de anser värd sin röst.
De som i protest mot bristen på bra politiska alternativ röstar blankt får inte ens sin röst räknad – blanka röster kallas istället “ogiltiga”. Ja, inte ens den som har en mycket uttalad och profilerad uppfattning får den alltid räknad. Den nyliberala “Fria Listan” fick till exempel bara de förtryckta valsedlar som lämnats i Stockholms län räknade. Valsedlar i resten av landet buntades ihop med “övriga”, där också handskrivna valsedlar på Fria Listan från Stockholms län hamnade. Det kan tilläggas att Fria Listan ville ha en speciell utformning på röstsedlarna, något som valmyndigheten vägrade att godkänna, varför valsedlarna inte kunde tryckas förrän efter ett vunnet överklagande 10 dagar innan valet. Även andra partier som samlat folk med mycket uttalade åsikter har samlats bland “övriga” i rösträkningen, Nationaldemokraternas röster räknades ordentligt bara i Stockholms och Västmanlands län. De fick säkert (dessvärre) röster också i de 19 andra länen. Men det vägrar valmyndigheten att berätta för oss.
Valmyndighetens föregångare Riksskatteverket började redan 1998 räkna blankrösterna som ogiltiga. Samma år upphörde man med den fullständiga redovisningen av valresultatet. Myndigheten agerar alltså medvetet för att sänka valdeltagandet genom att inte ta hänsyn till de som röstar “på marginalen”, dvs vid sidan av de etablerade riksdagspartierna.
Det finns också många medborgare, särskilt yngre, som inte anser att de är tillräckligt insatta i politiken för att göra ett bra val. Vi måste respektera att dessa medborgare avstår från att utnyttja sin rösträtt. De inser, i motsats till det politiska etablissemanget, att ett deltagande i valet är att ta ett ansvar för de beslut som fattas. Bara den som känner sig tillräckligt insatt i partiernas politik för att göra ett bra val bör med gott samvete kunna delta i valhandlingen. Det är därför ganska självklart och ganska givet att valdeltagandet bland ungdomar och invandrare är lägre än bland andra. Det är sundhetstecken om det förblir så.
Som relativt ny i ett land vet jag vanligen inte tillräckligt om vare sig samhälle eller politik för att kunna göra ett bra val. Då gör jag bättre i att avstå. Visst, partierna ska gärna försöka att konkurrera om de här rösterna, genom att informera mer och bättre.
Myndigheterna ska gärna se till att kunskaperna om samhälle och partier växer. Men också respektera att den som inte är insatt avstår från att rösta. Inte agera för att folk går och röstar på första och bästa bondfångare (det tycks av pressrapporterna efter valet att döma finnas ett parti – det största – som ägnat sig åt en rad fula trix i samband med valkampanjen).
Vi vill inte styras av dem som inget vet, utan av dem som gjort ett val grundat på att de tagit reda på vilket av alternativen som bäst svarar mot deras uppfattning. Därför är det bra att valdeltagandet sjunker!