Oljemarknaden är en av de bäst fungerande marknaderna i världen. Utbud och efterfrågan styr råoljepriset. Priset varierar från minut till minut beroende på marknadsutvecklingen (även om många köp sker i form av så kallade terminsaffärer, större kvantiteter säljs till ett uppskattat framtida pris, men också dessa priser sätts på marknaden). Råoljan är utgångspunkten för all raffinering av olja till drivmedel. Tidigare gick priserna på bensin och diesel upp och ner i takt med förändringarna av råoljepriserna. Även om drivmedelsskatterna var höga och uppgick till mer än halva priset vid pump, så påverkades bensinpriserna av råoljepriserna. Genom skattehöjningar och införandet av reduktionsplikten (2020) har drivmedelsprisernas rörelser alltmer fjärmat sig från råoljeprisets utveckling.
Reduktionplikten innebär att drivmedelsförsäljarna måste blanda in en viss mängd biobränslen i de produkter som säljs. Biobränslen är dyrare än sedvanliga petroleumprodukter och alltså har det blivit kraftigt höjda drivmedelspriser inte på grund av prisutvecklingen på råolja eller bensinskatter utan på grund av plikten att blanda i dyrare biobränslen i de drivmedel som säljs. För närvarande är kravet på iblandning av biobränslen 7,8 procent för bensin (30,5 procent för diesel). Innan reduktionsplikten infördes kostade bensinen 15 kronor litern, idag kostar den cirka 20. Reduktionsplikten står för cirka en fjärdedel av bensinpriset. Sverige var visserligen först med reduktionsplikt, men EU har följt efter och idag finns det en europeisk miniminivå för reduktionsplikten. Den nya regeringen har tänkt sig att reduktionsplikten framöver ska ligga på EUs miniminivå. Den tidigare regeringen (där Miljöpartiet bestämde i dessa frågor) tänkte sig en snabb ökning till 28 procent. Så lär det inte bli, men bensinpriser på omkring 20 kronor har nog kommit för att stanna. Trots att vissa partier i valet lovade att sänka priserna vid pump med 5-7 kronor, så har inget hänt än.