Denna dag när den nya Bibelöversättningen överlämnas till Sveriges kyrkor tycker vi att det passar bra att ta Bibelordet i Matteus 23:24 som utgångspunkt. Och koppla det till aktuella politiska händelser.
När EU-kontoret i Stockholm avslöjas med fiffel på 6.500 kronor rycker EUs revisionsrätts ordförande Jan Karlsson ut och säger att chefen, i det här fallet Linda Steneberg, alltid är ansvarig.
När statsministerns resa till Sydafrika kopplas ihop med fiaskon och skandaler för tio miljoner kronor och mer, så är det inte tal om att chefen är ansvarig.
Det finns en del klara skillnader. Jan Karlsson är före detta socialdemokratisk statssekreterare åt Ingvar Carlsson och väl förankrad i det socialdemokratiska partiet. Linda Steneberg har ett förflutet i Moderata Ungdomsförbundet. Hon har vid några tillfällen varit den som sparkat ut ungsossar från ledande befattningar i elevorganisationen SECO. Där många av dagens ledande socialdemokrater var aktiva i sin ungdom. Det bortsvindlade beloppet, 6.500 kronor uppdelat på flera småposter, ligger långt under den gräns då det normalt krävs attest från chefen, som i en normalt fungerande organisation inte ska befatta sig med småärenden.
När det gäller Sydafrika-historien är alla de inblandade inom departementen personer med solid socialdemokratisk bakgrund. Göran Persson har visserligen inte haft något ekonomiskt ansvar, men de aktuella beloppen har varit av en storlek så att de måste ha godkänts på chefsnivå inom UD. Ändå kastas ansvaret på PR-byrån Rikta, en byrå som vinnlagt sig om att inte ha några politiska bindningar (i motsats till andra PR-byråer som är nära kopplade till moderaterna, socialdemokraterna eller folkpartiet). Men Rikta har som sin kanske mest namnkunnige konsult den socialdemokratiske idédebattören Stig-Björn Ljunggren… Den i Sydafrika-skandalerna mest baktalade personen, promotorn Magnus Eriksson, var kontrakterad av UDs Sydafrika-sekretariat långt innan Rikta kopplades in. Rikta fick honom på köpet, när man åtog sig uppdraget från UD.
Vi tycker att fifflare och nollor ska sättas åt. Oavsett partipolitiska bindningar. Vi tycker att ansvar ska utkrävas. Men också att det är viktigare att ta itu med de stora summorna först.
Veckans SÄPO-nyhet
I veckan har professorn i historia vid Stockholms Univbersitet Klas Åmark skrivit en artikel om SÄPOs register i Svenska Dagbladet. Åmark menar att SÄPO-chefen Anders Eriksson troligen inte säger hela sanningen när han hävdar att 655 personer som ansökt om uppgifter om sig själva i SÄPOs register över huvud taget inte finns registrerade. Åmark påpekar att gallringsreglerna är sådana att uppgifter ska strykas efter tio år. Och allt som registrerats för 1989 ska därmed vara borta. Däremot bör det finnas protokoll över gallringar som gjorts, enligt Åmark.
När det gäller SÄPOs registrering av medlemmar i den antitotalitära organisationen Demokratisk Allians vet vi mer. Organisationen upphörde att existera 1976. Ändå fanns det enligt Registernämndens i december 1998 offentliggjorda uppgifter den 30 september 1998 tre personer registrerade för medlemskap i Demokratisk Allians – 22 år efter det att organisationen upphörde att fungera. Den 31 mars 1980 ska antalet registrerade alliansare ha varit 17.
Ett flertal ledande medlemmar i Demokratisk Allians har begärt att få se uppgifter om sig själva i SÄPOs register. Ingen har fått se några uppgifter som haft koppling till Demokratisk Allians. Vi redovisade för två veckor sedan att förre ordförande i Demokratisk Allians i Stockholm Tommy Hansson fått se uppgifter om sig själv, men inte med ett ord omnämndes Demokratisk Allians.