Nagorno Karabach är ett litet bergsområde i södra Kaukasus på drygt 1000 kvadratkilometer (mindre än Öland) och med 150 000 invånare. Invånarna är huvudsakligen kristna armenier och så har det varit i hundratals år. De få muslimska azerer som bott i området har i huvudsak flyttat till Azerbajdzjan efter Nagorno Karabachs självständighetsförklaring som republiken Artsach 1992.
När Azerbajdzjan och Armenien 1918 blev självständiga efter Ryska revolutionen uppstod genast en konflikt kring Nagorno Karabach. Flera mindre krig utkämpades mellan de nyblivna länderna Armenien och Azerbajdzjan. Konflikten upphörde när bolsjevikerna under Stalin erövrade bägge länderna och inordnade dem i Sovjetunionen och den Transkaukasiska Sovjetrepubliken 1922. Nagorno Karabach organiserades som en autonom region, nivån under en sovjetrepublik, och när den Transkaukasiska Sovjetrepubliken delades mellan sovjetrepublikerna Georgien, Armenien och Azerbajdzjan 1936 fördes Nagorno Karabach till Azerbajdzjan, trots att huvuddelen av befolkningen var armenier.
Under sovjettiden bestämdes det mesta av kommunistpartiet i Moskva och därför spelade de organisatoriska formaliteterna inte så stor roll. Vare sig när det handlade om den Transkaukasiska sovjetrepubliken eller senare den Azerbajdzjanska sovjetrepubliken.
Redan 1988, alltså innan Sovjetunionens fall, förklarade armenierna i Nagorno Karabach att de ville tillhöra Armenien. Och trots att de två sovjetrepublikerna Armenien och Azerbajdzjan var delar av Sovjetunionen utbröt strider mellan dem. Efter Sovjetunionens fall resulterade ytterligare strider och en folkomröstning i att området förklarade sig självständigt, dock nära lierat med Armenien. Striderna fortsatte, men sedan 1994 har det rått vapenstillestånd. Armenien har inte erkänt Artsach, men armeniska trupper står vid de artsachiskas sida.
Armenien är en urgammal nation som först av alla antog kristendomen som statsreligion år 301. Jesu apostlar Taddeus och Bartolomeus anses bägge ha verkat i Armenien under mitten av vår tideräknings första århundrade. Idag är Armenien nära lierat med Ryssland (det finns ryska trupper stationerade i Armenien). Den kristna religionen utövas i huvudsak inom den Armeniska apostoliska kyrkan, med traditioner sedan apostlarnas tid. Det armeniska språket är indoeuropeiskt men inte närmare besläktat med övriga indoeuropeiska språk. Alfabetet är unikt.
Azerbajdzjan är ett oljerikt land. Bröderna Nobel (bröder till Alfred) utvecklade oljenäringen i slutet av 1800-talet. Språket är likt turkiska (azerer kan förstå turkiska någorlunda) och man använder sig precis som Turkiet av det latinska alfabetet. Området var i forna tider ett centrum för zoroastrismen, men erövrades med våld av muslimerna år 667.
Nu har åter strider utbrutit mellan azerer och armenier om Nagorno Karabach. Turkiet stöttar sina etniska fränder i Azerbajdzjan, medan Ryssland backar upp den armeniska sidan. De två ledande diktatorerna i området, Putin och Erdogan, står alltså emot varandra även här, som man gör i Libyen och även Syrien.
Azererna har fått militärt stöd av syriska legosoldater med jihadistisk inriktning (de har transporterats genom Turkiet) och Israel har ställt upp med avancerade vapen i form av bland annat drönare.
Konflikten kan ses som ett försök att expandera den islamiska världen på de kristna armeniernas bekostnad. Det har skett förr i området, då cirka 1,5 miljoner armenier mördades i det som idag är östra Turkiet under år 1915.
Bild: Bergen i Nagorno Karabach fotograferade från Armenien av C G Holm