Beställ ett pappersexemplar här!
Julio Ferrer – ung student i kommunismens tjänst
– intervjuad av Fredrik Bermar
Julio Ferrer växte upp i Spanien, blev kommunist, reste till Kina och hamnade mitt i Kulturrevolutionen. Idag bor han i Stockholm och kan med perspektiv berätta om Kina under en mörk tid.
Kulturrevolutionen pågick för fullt och de organiserade massmorden utfördes till stor del av ungdomar från landsbygden. Julio och hans vänner hade tur som inte blev offer själva. Mot slutet av sin vistelse började värdarna berätta vad som hände runt om i Peking och Kina. De berättade att ”utlänningar” blivit mördade. När Julio och hans vänner bad om förtydliganden, ville de inte svara på fler frågor. De var märkbart tagna och rädda. Det var omöjligt att få ut konkreta upplysningar från värdarna. De hade uppenbarligen fått stränga order om att inte yppa ett ord om vad som pågick. Julio själv menar att regimen beordrade mord på utlänningar i Peking och runt om i Kina för att dels dölja det enorma misslyckandet med sin politik då miljoner kineser svalt ihjäl, dels dölja de ofattbara grymheter som pågick i landet vid denna tidpunkt. Det var ett tydligt exempel på xenofobi, rädsla och hat mot utlänningar och det fanns ett rasistiskt drag i det som skedde.
Irak – lärdomar från britternas kamp
av Tommy Hansson
Projektet Irak framställs ofta i media som ett hopplöst fall, omöjligt för Bush-administrationen och de demokratiska krafterna i Irak att föra till ett framgångsrikt resultat. Detta är emellertid en omotiverad dystopi, ty klara ljuspunkter finns. Brittiska exempel från Malaysia, Borneo och Oman, vilka borde kunna tjäna som förebild för de demokratiska krafternas kamp, finns också.
Lösenordet har något att säga
av C G Holm
Sedan Contra nummer 6 1998 har sidan 2 innehållit ett lösenord för att komma åt den del av Contras hemsida som är avsedd endast för prenumeranter. Lösenordenär inte tillkomna av en slump utan har i sig ett budskap.
Religionens plats i USAs historia
av Allan C. Brownfeld
Religionens plats i USAs vardagsliv förblir en infekterad fråga. Det finns några som helt och hållet önskar utesluta religionen från det offentliga rummet med motiveringen, att grundlagen etablerade en ”mur” mellan kyrka och stat. Andra uttrycker åsikten att grundlagen påbjöd ”neutralitet” mellan de olika religiösa grupperingarna, inte mellan gudstro och ateism. Allan C. Bownfeld analyserar vad konstitutionen verkligen säger i frågan.
Turkiet i eller utanför EU?
av Christer Arkefors
Ska Turkiet få komma med i EU eller inte? Någon lösning på detta problem syns ännu inte, även om majoriteten av makthavarna i Europa tycks stödja Turkiets inträde i unionen. Opinionsundersökningar tyder dock på att majoriteten av Europas (åtminstone Västeuropas) befolkning motsätter sig ett turkiskt medlemsskap i EU. En motivering till detta är att bara en liten del av Turkiet ligger i Europa (enligt den artificiella geografiska gräns som dragits mellan Europa och Asien), men kan EU rimligtvis utesluta en enda europé ur unionen med statstillhörighet som kriterium? Och hur blir det då med Ryssland i en kanske närmare framtid än de flesta väntar sig? En annan motivering är att Turkiet är ett islamiskt land – vilket dessutom är fel, Turkiet är ett sekulärt land där emellertid befolkningen är till allra största delen muslimsk – om än med traditionellt fri religionsutövning och alltså utan spår av fundamentalism. Men hur blir det då (så småningom) med Bosnien?
Dessa och andra frågeställningar tas upp i Christer Arkefors artikel om Turkiet och EU.
Hammaren och skäran över Sverige
av Tommy Hansson
När det kommuniststyrda Sverige under den förment geniale ledaren Valter Jönssons ledning skall fira sina ”40 lyckliga år” 1989 har hammaren och skäran sedan länge ersatt Stockholms stadhus tre kronor. Partiets propagandister jobbar frenetiskt med att göra det hela till ett värdigt jubileum, därmed trotsande den frihetsvåg som brutit fram i det övriga sovjetblocket. Men i kulisserna förbereder reformsinnade krafter ett helt annat scenario… Tommy Hansson berättar om en aktuell kontrafaktisk bok.
Realister mot neokonservativa i USAs utrikespolitik
av Fredrik Runebert
I USA har de senaste decennierna den utrikespolitiska debatten på den republikanska sidan svängt mellan ”realister” och ”neokonservativa”. De som ser pragmatiskt på allianser – med vem det vara må – och de som vill sprida friheten till omvärlden.
Under Bush den äldre hade ”realisterna” ett försprång, – medan Bush den yngre mer lutat åt den neokonservativa skolan. Fredrik Runebert analyserar frågan med startpunkten i en artikel av Charles Krauthammer i tidskriften Commentary.