Beställ ett pappersexemplar här!
Tidig svensk röst för eutanasi blev socialdemokratiskt statsråd
I år, när det gått 53 år sedan andra världskrigets slut, gör vissa politiska debattörer gällande att Sverige hjälpte Tyskland genom handelsförbindelserna och på annat sätt och att Sverige är moraliskt medansvarigt för nazisternas folkmord och storskaliga eutanasi genom underlåtenhet att protestera. Vad angår eutanasin, är denna inte bara ett påfund från nazistexperter eller från den beryktade Wannsee-konferensen 1941. En framstående svensk politisk tänkare framförde nämligen sådana tankar redan 1921, då riksdagen behandlade frågan om att avskaffa dödsstraffet i fredstid. Han hette Arthur Engberg, blev chefredaktör för tidningen Socialdemokraten och blev senare utbildningsminister (eller ecklesiastikminister som det hette då).
Norska staten plockade pengar av “Norges fiende” till början av 1998 – hennes brott: hon gifte sig med en tysk 1923
Helga Gran gifte sig med Hans Reuter 1923. Ända fram till våren 1998 tog norska staten sin hämnd för detta “brott”, att gifta sig med en tysk. Genom att bli tysk medborgare blev Helga Reuter Norges fiende (när Tyskland 17 år efter hennes giftermål överföll och ockuperade Norge). För detta strafafdes hon med att berövas sin förmögenhet. Genom åren tog norska staten tillgångar för 10 miljoner kronor och hon vägrades till och med att behålla en brosch i arv efter sin avlidna syster. Hon vägrades gång på gång att få upprättelse. Hennes make satt för övrigt i fångenskap hos SS under krigets slutskede.
Småpartierna skulle ha kunnat samla 17 mandat
Många kände sig kallade att delta i höstens riksdagsval. Förvånansvärt många hade lyckats registrera sin partibeteckningar hos Riksskatteverket (vilket kräver 1 500 namnunderskrifter). Men resultatet var ingen större succé. Men summan av småpartiernas röster och de blanka rösterna motsvarar i alla fall ett miljöparti och skulle ha räckt till 17 mandat i Riksdagen.Störst av de små blev Svenska Pensionärers Intresseparti med 1,0 procent av rösterna. Näst störst Ian Wachtmeisters “Det Nya Partiet” med 0,5 procent.
Hur kan en person som Birgitta Dahl väljas till Riksdagens talman?
Den 6 oktober omvaldes Birgitta Dahl till talman i Sveriges Riksdag. Filip Lundberg, som arbetade på Contra fram till 1985, har under sommaren kontaktat samtliga (dåvarande) riksdagsledamöter och framfört sina kritiska synpunkter på att Riksdagens talman är en person som försvarat Pol Pots regim i Kambodja och förnekat den kambodjanska förintelsen. Han har också tagit upp frågan om inte kampanjen för att uppmärksamma nationalsocialismens brott mot mänskligheten borde följas upp med en motsvarande kampanj rörande kommunismens brott. Den frågan har också väckts av Tommie Ullman i Contras redaktion. Svaren har varierat
Men en hel del positiva svar har lämnats av bland andra Karin Pilsäter, Henrik S Järrel och Gudrun Hellsvik.
Worldwatch Institute om tillståndet i världen
Det är institutets nordiska förgrening som publicerat denna “miljöbibel” tillsammans med Naturvårdsverket och Svenska naturskyddsföreningen. Det är sannolikt bara Contra bland svenska publikationer som förmår prestera en kritik analys av Tillståndet i världen -98. Du kan läsa den i Contra!
Det Kalla Krigets hjältar: George Orwell
George Orwell (1903-50) har framförallt gått till eftervärlden som författare till den skräckfyllda framtidsskildringen Nineteen-eighty-four (1984) och den politiska satiren Animal Farm (Djurfarmen). Båda dessa verk var uppgörelser med 1900-talets totalitära utopier. Fastän han ansåg sig vara socialist var Orwell – eller Eric Blair, som han egentligen hette – en övertrygad antikommunist. Hans insatser påskyndade upplösningen i Östeuropa och därmeddet Kalla Krigets slut.
Kommunalrådets död
När kommunens ledande politiker hittas död med bakhuvudet inslaget en månad före valet kan detta inte undgå att prägla en liten kommun som vår. Inte för att den egensinnige Sune Ramklint var någon oomstridd person. Han ansågs av sina talrika fiender vara både burdus och okänslig, men ändå skulle jag inte ha kunnat föreställa mig att det fanns någon som ville se honom brutalt ihjälslagen med bakskallen förvandlad till en motbjudande massa av ben, hår, blod och hjärnsubstans. Dessutom erkände även meningsmotståndarna att han var en driftig person som kunde få fart på saker och ting. Uppenbarligen hade jag haft fel, ty någon hade faktiskt mördat honom. Varken självmord eller olyckshändelse kunde komma ifråga som dödsorsak Så börjar en kriminalnovell av Tommy Hansson i detta nummer av Contra.
Det är rätt att registrera landsförrädare
Visst är det rätt att registrera potentiella landsförrädare skriver förre polisen Olle Torge i ett inlägg i Contra.