Contra nummer 3 2003 som pdf

Beställ ett pappersexemplar här!

Sovjettiden kvar trots modernisering
av Tommy Hansson

Ukraina är ett av Europas största länder. Näst Ryssland det största räknat till ytan. Och när det gäller folkmängden nästan jämnstort med Storbritannien, Frankrike eller Italien. Under senare tid har landet figurerat i media på flera sätt. Nu senast har Ukraina hos FN begärt att den av Stalin framkallade svälten på 1930-talet officiellt skall förklaras som folkmord. Tolv år efter självständigheten dras landet fortfarande med stora problem vilka i grunden torde bero på korruption, inkompetens och dålig planering. Många fel och brister kan härledas tillbaka till den gamla onda sovjettiden. Dit hör ovanan att med våld röja obekväma kritiker ur vägen. Det senaste exemplet härpå är Georgij Gongadze.
Contras Tommy Hansson besökte under våren Ukraina som deltagare i en svensk militärhistorisk delegation och redovisar här sina intryck.

En sup i Poltava läker alla sår!

Poltava är i Sveriges hävder för all framtid liktydigt med nederlag och förlust: nederlag för Karl XIIs krigsmakt och förlust av det svenska stormaktsväldet. Poltava är Sveriges Waterloo. Om man bortser från denna för svenskar djupt symboliska mening är Poltava i dag en stor stad i Ukraina, med cirka 300 000 invånare. Det ominösa slaget 1709 präglar alltjämt staden med ett antal minnesmärken utplacerade på det forna slagfältet, där det fortfarande går att bilda sig en uppfattning om hur styrkorna rörde sig för nära 300 år sedan och var de av historikern Peter Englund så noggrant skildrade jordbefästningar som kallas ”redutter” låg.

Dörren till Sverige stängd för Ukraina-svenskarna

I Gammalsvenskby är det fint och fejat inför (den ortodoxa) påsken. Utanför kommunalhuset mittemot kyrkan vajar ukrainska och svenska flaggorna – båda blågula – vackert i vinden.
– Nu ska vi ha brännvin! säger Maria Norberg och plirar med ögonen mot de långväga gästerna från Sverige som slagit sig ned vid bordet i stugan.

Krona eller euro?
av C G Holm

Den 14 september ska Sverige folkomrösta om vi ska ersätta kronan med euron som valuta. Contra ger bakgrundsfakta så att Du själv kan ta ställning.

Om man bara ser till de politiska konstellationer som står bakom ett ja till euron i Sverige, moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och den mer sansade delen av socialdemokraterna, med Centerpartiet, Vänsterpartiet och vänsterradikala socialdemokrater på andra sidan, så vore valet enkelt. Men så enkelt är det inte.

Inom den ekonomiska sakkunskapen är meningarna visserligen delade, men med en klar majoritet emot euron. I Storbritannien är det framförallt högern som är emot en anslutning till euron. I Sverige har organisationen Medborgare mot EMU civilekonomen och moderata förra riksdagskvinnan Margit Gennser som ordförande och en rad kända storföretagsledare som medlemmar, liksom förre riksbankschefen och moderate statssekreteraren Lars Wohlin, SAFs legendariske informationschef Sture Eskilsson och flitige Contra-skribenten professor Sven Rydenfelt. Att organisationen Svenskt Näringsliv ställer upp för euron, liksom Bo Lundgren, Fredrik Reinfeldt, Lars Leijonborg, Alf Svensson och Göran Persson gör att valet knappast blir enkelt för den som vänder sig till sakkunskapen för att få vägledning.

Valutaunion är inget nytt under solen

1873 grundades skandinaviska myntunionen, som kan sägas ha varit en idémässig föregångare till euron. Det var då Sverige och Danmark (och två år senare Norge) fick kronor som var lika mycket värda. Det gick bra att betala med svenska kronor i Danmark osv. Trots att valutorna grundade sig på guldmyntfoten föll unionen samman i samband med de ekonomiska påfrestningarna under Första världskriget. För en liknande latinsk myntunion med Frankrike, Italien, Belgien, Schweiz, Grekland och Finland som medlemmar gick det på samma sätt. Unionen grundades 1865, men höll inte för påfrestningarna under Första världskriget.

Euro i teori och praktik

Robert A. Mundell belönades med Nobelpriset i ekonomi 1999 för sina teorier om de optimala valutaområdena.

Mundells teorier utmynnar i att ett område som har en likartad inriktning vad gäller företag, industrier, lagstiftning och arbetskraftens utbildningsnivå bör ha en gemensam valuta. För framgång krävs också anpassningsförmåga om valutaområdet är stort. Det vill säga om det går bra i Portugal och dåligt i Finland när länderna har samma valuta (euron), så måste finska arbetare vara beredda att flytta till Portugal för att utjämna skillnaderna, alternativt måste de finska lönerna vara lättrörliga nedåt. När det nu är så att finska arbetare säkert har ett visst motstånd att flytta till Portugal, på grund av klimat, kultur, matvanor och språk, så uppstår ett problem. Arbetskraften är inte fullt så lättrörlig så att vi verkligen har ett optimalt valutaområde i Mundells tappning. I USA är det trots alla skillnader ett betydligt mindre problem att flytta från Seattle till Atlanta, än det i Europa är att flytta från Åbo till Tessaloniki. Införandet av en gemensam valuta underlättar flytten, men gör den inte naturlig.

Andres Küng: Baltikums vän och antikommunist
av Tommy Hansson

I slutet av 2002 publicerades Andres Küngs memoarbok Ett liv för Baltikum. Här redogör Küng för sitt liv som skribent, opinionsbildare och människa. Bara ett par veckor efter publiceringen var Küng borta, död i hjärtinfarkt. Han blev 57 år. Küng, som föddes i Sverige av estniska föräldrar, skrev 58 böcker inklusive memoarerna. Flera av böckerna rönte stor uppmärksamhet. I ljuset av sitt både kvalitativt och kvantitativt framgångsrika författarskap och övrig opinionsbildning i press, radio och TV måste Andres Küng betecknas som en av vårt lands mest effektiva antikommunister.

Tjetjenien kan bli nästa stora terrorbas
av Peter Brownfeld

En region i världen som kommit i skymundan i medias bevakning till följd av utvecklingen i Afghanistan och Irak är Tjetjenien. Denna region utgör ett av de allvarligaste säkerhetshoten i världen. Under det gångna decenniet, och särskilt under de senaste fyra åren, har den ryska militären betett sig synnerligen brutalt mot det tjetjenska folket vilket har radikaliserat konflikten och skapat en omgivning där internationell terrorism kan frodas.

Juristkämpen Siv Westerberg
intervjuad av Patrik Nyberg

Siv Westerberg, född 1932 och bosatt i Göteborg, är juris kandidat och medicine licentiat. Hon har en juridisk byrå i Göteborg som är specialiserad på medicinskt juridiska ärenden och då även kommit att bli specialiserad på LVU-ärenden (LVU=lagen om vård av unga). Siv Westerberg har tagit ett antal sådana mål till Europadomstolen och Sverige har dömts i Europadomstolen flera gånger för hur staten agerat i LVU-mål. Siv Westerberg torde vara den jurist i hela Europa som har fått upp flest mål i Europadomstolen i Strasbourg.