Ungrarna i Transsylvanien är Europas största nationella minoritet. Deras nationella identitet hotas av den rumänska statsmakten. Några aspekter på detta behandlas i “Ungrarna i Transsylvanien”:
Gellert Tamas svarar för artikeln Ungrarna i Transsylvanien – studium av ett minoritetsproblem
André Du Nay svarar för artikeln Rumänska folkets och språkets ursprung
Géza Szöcs svarar för två brev med vädjanden till dåvarande rumänska kommunistpartiet
Vidare ingår Europaparlamentets uppmaning till Rumänien att upphöra med kränkningarna av de nationella minoriteternas rättigheter och ett memorandum till deltagarna i Madridkonferensen för kontrollen av Helsingforsavtalets efterlevnad.
140 sidor. Pris 70:-. Porto och emballage 40:- tillkommer per beställning. Beställ från vår nätbutik eller betala in 110:– i förskott per plusgiro 85 95 89-4. Klicka här för fullständiga beställningsregler.
Här följer de inledande orden i boken:
Den ungerska befolkningen i Transsylvanien, (Rumänien), utgör Europas största nationella minoritet. Ungrare har bott där sedan niohundratalet och har utvecklat en egen rik kultur; de har sitt eget språk och sin egen historia. Som alla andra nationer världen över vill de behålla allt detta, behålla sin egen identitet och lämna den vidare tili sina barn. Men den rumänska majoriteten med regeringens ledning erkänner inte deras rätt till detta och för en våldsam och omänsklig rumäniseringspolitik. Inte helt öppet, förstås – de har ju högtidligt lovat alla rättigheter till minoriteterna vid fredsfördragen 1920 och 1947, skrivit under Helsingforsavtalet och säger sig allmänt omfatta FNs deklarationer om alla människors lika värde och rätt till sin egen identitet .
Hur denna rumäniseringspolitik går till belyses i denna bok.
1. Ungrare i Transsylvanien är skriven av Gellert Tamas, som är född i Sverige i en ungersk invandrarfamilj och studerar internationell politik vid Lunds universitet. Han jämför de internationella överenskommelserna om minoritetsskydd med dagens verklighet i Rumänien inom undervisningssystemet, kulturlivet, ekonomin m m. Studien är baserad på en tvåbetygsuppsats framlagd våren 1985 vid Lunds universitet, Statsvetenskapliga institutionen.
2. Vad har Rumänska folkets och språkets ursprung, av Andre Du Nay, för betydelse i sammanhanget? I Sydosteuropa har, i motsats till Sverige, historiska frågor fortfarande stor aktuell betydelse. Där kan man genom att påstå att rumänerna var urinvånare i landet få ungrare, sachser och alla andra nationaliteter att framstå som andra klassens medborgare. De är ättlingar till “nomadiska ryttare” eller “kolonister” som borde ge upp sin identitet och bli rumäner. Denna teori används således till att moraliskt rättfärdiga rumäniseringspolitiken. Ligger det åtminstone en kärna av sanning i den? Du Nay pekar på ett flertal omständig heter – främst i det rumänska språket – som gör att den dakoromanska kontinuitetsteorin inte kan accepteras.
3. Europaparlamentets uppmaning till rumänska regeringen: Upphör med kränkningen av de nationella minoriteternas rättigheter! bekräftar det som sägs i de två första avsnitten och visar att man kan handla i detta problem: ett kraftigare tryck från utlandet kunde kanske också ha effekter på den i Rumänien förda politiken.
4. Memorandum till deltagarna vid Madrid-konferensen för kontrollen av Helsingfors-avtalets efterlevnad skrevs i Transsylvanien. Författarna framför krav som är helt självklara, i samklang med FN-stadgan och över huvud taget med ett humant synsätt. Det är ett dåligt tecken att denna vädjan inte har fått bättre gehör i västliga massmedia och bland politiker. Varken författarna eller den folkgrupp de försvarar backas upp av någon mäktig intresseorganisation eller regering i Väst eller Öst!
5. En av författarna till Memorandum, Geza Szöcs, har sänt två brev till rumänska kommunistpartiet. Han kompletterar och utökar kravlistan som formulerades i Memorandum; kräver ett slut på hetskampanjerna mot ungrarna; visar upp exempel där minoriteternas rättigheter respekteras – bl a finlandssvenskarna. Men hans brev innehåller också förslag av stort intresse för all världens folk: han föreslår att FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna kompletteras med ett speciellt stycke om minoriteternas rättigheter samt bildandet, inom FNs ram, av en sammanslutning av all världens nationella minoriteter. Dagens rumänska regering Iyssnade inte till Szöcs’ förslag – de resulterade tvärtom till sist i att poetens alla aktiviteter omöjliggjordes och att han mer eller mindre förtäckt hotades till livet, sa att han blev tvungen att lämna landet.
Vore det inte en fin insats från Sveriges sida att arbeta för ska pandet av en världsorganisation för minoriteterna – eller, till att börja med, för minoriteterna i Europa?