Få problem i industriföretag är nya i meningen att något liknande aldrig inträffat förut. Kanske får man gå till andra branscher och tillbaka i tiden för att hitta en parallell till det problem man står inför. Det stora hindret när det gäller att lära av historien är ofta bristen på dokumentation.
I boken har material från 15 börsbolag sammanställts. Läsaren utifrån siffersammanställningar dra egna slutsatser.
Boken inleds med analyser och slutsatser. I dess andra del beskrivs de studerade företagen. Där presenteras också kommentarer från personer med insyn i respektive bolag.
Jan Lundmark är docent i produktionsekonomi och har varit verksam som “företagsdoktor” sedan 15 år. Han hade uppdrag inom Bahcokoncernen 1982-1985 och var sedan VD respektive styrelseordförande i Optimus under 7 år. Optimus var ett utvecklingsbolag specialiserat på att förvärva och sanera problemföretag.
224 sidor. Pris 180:-. Porto och emballage 40:- tillkommer per beställning. Beställ från vår nätbutik eller betala in 220:– i förskott per plusgiro 85 95 89-4. Klicka här för fullständiga beställningsregler.
Här får Du ett smakprov ur boken:
Vad kan man lära av historien?
Det är billigare att lära av andras misstag än av egna. Jag skall här kommentera de tre krisorsakerna
-expansion utan lönsamhet
-stor andel lågutbildad arbetskraft
-krympande marknad
med avseende på risken att de dyker upp på nytt.
Expansion utan lönsamhet
Två olika fall måste särskiljas, nämligen introduktion av befintligt produktprogram på nya marknader och introduktion av helt nya produkter.
Coronaverken och Husqvarna gjorde misstaget att expandera verksamheten in på nya geografiska marknader. För att kunna sälja på dessa marknader sattes priser som var lägre än motsvarande rörliga kostnader. Dessa rörliga kostnader var höga av flera skäl. På 1970-talet fanns fortfarande tullar vid export till EU (dåvarande EEC). Vidare fanns s k “icke tariffära handelshinder” i form av t ex bestämmelser för den elektriska utrustningen i varmvattenberedare och spisar, vilka hindrade storskalig produktion och rationell lagerhantering som hade varit möjlig om samma produkter hade kunnat säljas såväl i Sverige som i utlandet.
Tullar från Sverige till EEC (dvs EU) har försvunnit och tullar vid export till andra länder utanför Europa har sänkts sedan 1970-talet. Icke tariffära handelshinder förväntas minska i framtiden. Kostnaden för att expandera på nya geografiska marknader är således idag lägre än den var för 20 år sedan. Det är därför numera naturligt att sälja utanför Sverige. Risken att en expansion på en ny marknad blir olönsam finns dock fortfarande, och är naturligtvis extra stor om man har att konkurrera med väletablerade märken. En god lönsamhet på hemmamarknaden ger normalt en hygglig lönsamhet på exportmarknaden. Skalfördelar i produktion eller stora utvecklingskostnader är de väsentliga argumenten för en geografisk expansion.
Introduktion av nya produkter som blir olönsamma därför att försäljningsvolymerna blir mindre än beräknat är ett minst lika stort problem idag som det var på 1970-talet då Aga och Garphyttan råkade ut för det. I och med att näringslivet är mera internationaliserat nu än för 20 år sedan, har köparna fått flera alternativ. Möjligheten att för en ny produkt hitta en marknadslucka har minskat. Det ställs mycket stora krav på en ny produkt för att lyckas.
Stor andel lågutbildad arbetskraft
Den krisorsak som här åsyftas är det faktum att svenska företag betalar lågutbildad arbetskraft bättre än företag i andra länder gör, vilket leder till att svenska företag med stor andel lågutbildad arbetskraft har en konkurrensnackdel. Hotet mot svenska företag kommer aldrig att vara lönekostnaden i genomsnitt eftersom bytesbalansen på ett eller annat sätt alltid kommer att framtvinga en rimlig lönekostnad för svensk industri som helhet. Däremot kommer vissa branscher att vara mer utsatta än andra. Branscher med mycket lågutbildad arbetskraft kommer att vara extra hårt utsatta av två skäl. Dels har dessa ?? en kostnadsnackdel pga relativt sett högre lönekostnader än konkurrenterna såsom ovan beskrivits. Dels är det just verksamheter med lågutbildad arbetskraft som är lättast för företag i mindre utvecklade länder att ta upp kampen med. Låt oss betrakta detta bransch för bransch.
Livsmedel. Produktion av vissa livsmedel kräver mycket enkla utrustningar. Att dessa är mindre automatiserade i länder som Polen och Ungern kompenseras mer än väl av de mycket låga lönekostnaderna i dessa länder. Sådana produkter har redan börjat komma. Att de inte finns i större omfattning i butikerna beror på att de svenska producenterna har starka varumärken som är svåra att tränga undan. Det stora hotet uppstår när något internationellt storföretag beslutar sig för en storsatsning i Sverige baserad på öststatsproduktion. Vi har Procter & Gambles storsatsning på blöjor i färskt minne vilken gav dem en tredjedel av den svenska blöjmarknaden. En annan risk är att någon av de stora svenska producenterna lägger ned en produktionsenhet i Sverige och etablerar motsvarande produktion i Polen. Det skulle ge denna producent en stor konkurrensfördel gentemot de helsvenska konkurrenterna.
Byggmateriel. Prefabricering av sektioner till hus har kommit igång i öststaterna i begränsad omfattning. Det finns skäl att tro på en ökning. Spik, tegel och fönster är exempel på byggmateriel som kräver enkel maskinutrustning och därför lätt kan tas upp av öststatsföretag.
Underleveranser till verkstadsindustrin. Det är komponenter som tillverkas i enklare maskiner med måttliga toleranskrav som i första hand kommer att utsättas för konkurrens från Polen, Tjeckien, Ungern och baltstaterna. Efterhand som företagen i dessa länder blir mer avancerade kommer en större del av den svenska underleverantörsindustrin att utsättas för lågpriskonkurrens.
Enklare maskiner. Till stor del har tillverkning av enklare maskiner redan försvunnit från Sverige och ersatts med import från Sydostasien. Det är närmast importmaskiner som kommer att utsättas för konkurrens från andra importmaskiner tillverkade i öststaterna.
Övrigt. Importkonkurrensen från Sydostasien har redan slagit ut tillverkningen av många enkla produkter i Sverige. Det har då varit fråga om produkter som tillverkas i långa serier utan anpassning till varje enskild marknad. Det är mera sällan som produkter som är specifika för Sverige eller Norden importeras från Sydostasien. Det är betydligt lättare för företag som finns i vår geografiska närhet att anpassa produkter till svenska konsumenter. De svenska tillverkare som klarat sig genom att producenterna i Sydostasien inte gjort sig besvär att anpassa sina produkter till Sverige måste känna sig betydligt osäkrare då de möter konkurrenter från grannländerna i öst.
Det nya i de svenska företagens hotbild är att lågpriskonkurrenter har dykt upp i vår geografiska närhet, vilket gör att det skydd som transportkostnader och kommunikationsavstånd gav, inte längre finns.
Krympande marknad
En stor nedgång av efterfrågan som inte bara är konjunkturell var den vanligaste krisorsaken bland de studerade bolagen. Vad som är intressant att notera och kanske något förvånande är att endast ett av de sju bolagen fick problem på grund av ny teknik, nämligen Facit. För de övriga sex som drabbades av krympande marknad rörde det sig om ett minskat behov av den typ av produkter som respektive företag tillverkade. Vad som också är intressant att notera för dessa sex är att den kraftiga nedgången hade föregåtts av en period med för stor försäljning i förhållande till marknadens behov. Fyra av bolagen drabbades direkt eller indirekt av överkapaciteten på tanktonnage under 1970-talet. Ett av bolagen fick problem när nyinvesteringsbehoven i järnvägsvagnar minskade i slutet på 1960-talet och ett bolag drabbades av 1970-talets minskade byggande.
Den slutsats och lärdom som erhålls ur historien är att det är oerhört viktigt att vara observant på om försäljning i en bransch överstiger branschens långsiktiga behov. De sex bolag som råkat ut för detta var samtliga producenter av investeringsvaror eller hade investerat i sådana (tankbåtar). Problemet är ofta att en måttligt stor minskning av konsumtionen inom ett område leder till att producenterna av dessa konsumtionsvaror inte behöver investera i ny utrustning, vilket drabbar tillverkarna av sådan utrustning kraftigt.
Att uppmana till att göra bättre prognoser leder ju knappast någonstans. Däremot kan tillverkare av investeringsvaror, för vilka efterfrågeförändringar kan befaras, bygga upp sina företag flexibelt. Stor andel komponentköp och försäljning på många marknader är exempel på flexibel strategi men också avståendet från att följa med då branschen expanderar på ett sätt som väcker farhågor för rekyl.
De studerade bolagens fördelning på olika kristyper
I boken studeras 15 bolag – och 14 av dessa drabbades av någon av de ovan nämnda tre kristyperna.
Företagen som granskas är Aga, Algots, ASJ, Bahco, Bulten Kanthal, Coronaverken, Facit, Garphyttan, Gränges, Husqvarna, Kockum, Munksjö, Saléns, Skansen-Lejonet och Trelleborg