Jag skulle vilja veta allt om: World Anti Communist League och World anti Communist Youth.
Erik (15 juni 2000)
erik[snabel-a]moon.co.jp
Denna fråga får ett personligt svar från C G Holm, som varit med på flera WACL-konferenser:
World Anti-Communist League bildades under namnet APACL (Asian Peoples Anti-Communist League) i slutet av 1950-talet. Det var två för kommunistiskt hot starkt utsatta regeringar som låg bakom organisationens bildande, Republiken Kina och Sydkorea. Den fick sedan anslutning från flera länder i området och blev med tiden världsomspännande. Den har numer bytt namn till International Federation for Freedom and Democracy. Huvudkontor för organisationen finns i Taipeh.
Till att börja med var WACL en organisation med representation för regeringar, men blev med tiden och med den geografiska vidgningen mer baserat på anslutning från organisationer. Organisationens främsta aktivitet var en årlig konferens där diskussioner och seminarier hölls. Bland deltagare i konferenserna kan nämnas den förre danske utrikesministern Ole Bjørn Kraft (venstre) och den förre italienske transportministern Alessandro Lombardi (socialistpartiet). En rad parlamentsledamöter från skilda länder har också deltagit, till exempel britten Geoffrey Stewart-Smith. I Sverige var den lokala representationen knuten till Baltiska Kommittén, exilbalternas organisation. Men där fanns också många svenskar med.
I samband med WACLs planerade konferens i London 1974 vägrade den brittiska regeringen att ge inresevisum för WACLs ordförande Dr Ku Cheng-kang. Ku vägrades visum efter påtryckningar från den kommunistkinesiska regeringen. Dr Ku, som var medlem i Republiken Kinas regering på Taiwan, såg då till att dra in konferensens status som officiell WACL-konferens. Geoffrey Stewart-Smith, parlamentsledamot för tories och organisatör av mötet, blev genom detta personligen ekonomiskt ansvarig för många av de åtaganden som gjorts gentemot konferensanläggningar, hotell med mera i London. WACL vägrade att betala, eftersom Dr Ku vägrats visum och konferensen alltså inte kunnat genomföras med deltagande av organisationens ordförande. Flera år av processer följde för att utreda det ekonomiska ansvaret. Under denna tid fanns det ingen erkänd europeisk företrädare för organisationen och mycket suspekta grupperingar som hindrats från att delta i konferensen i London genom bland annat min och Geoffrey Stewart-Smiths försorg, grep tillfället för att bilda en helt ny organisation med namnet “Euro-WACL”. Den försökte knyta kontakter med internationella WACL, antagligen för att få del av organisationens stora kassa, men avvisades så småningom. Den nya organisationens uppdykande medförde emellertid att namnet WACL blev komprometterat och organisationen bytte delvis av detta skäl namn. Namnet WACL har alltså använts av två mot varandra stridande organisationer. Det förefaller sannolikt att KGB varit aktivt i försöken att kompromettera WACL genom att hjälpa nationalsocialisterna att svärta ner namnet WACL.
World Youth Anti-Communist League var en särskild ungdomssektion av WACL. Dess aktiviteter var inte särskilt omfattande, men på de internationella konferenserna samlades ungdomar till särskilda möten för att utbyta erfarenheter rörande antikommunistiskt arbete. Jag hade själv nöjet att sitta som ordförande vid WYACLs konferens i London 1974 (även om det nu aldrig blev något officiellt möte, så genomfördes de planerade föredragen och seminarierna som vanligt).
Jag har även innan mötet i London deltagit i WACL-konferenser i Kyoto (där bland annat Fidel Castros lillasyster Juanita talade) och i Mexiko, där jag träffade den amerikanske senatorn Strom Thurmond (fortfarande år 2000 senator trots sina nu 98 år). Efter 1974 har mina kontakter med WACL/IFFD varit ytterst sporadiska.
C G Holm