Är det sant att man i Sovjetunionen efter bara ett par års kommuniststyre anordnade val för att man i sin enfald trodde att folket hade börjat gilla kommunismen?
Krister Thorén , Linköping(22 mars 1999)
m96krith[snael-a]embassaden.liu.se

Det var mindre än två månader efter kommunisternas maktövertagande som valen genomfördes (under perioden 12 november/25 november-26 november/9 december, före snedstrecket anges datum enligt den gamla ryska kalendern, efter snedstrecket efter modern tideräkning). De var utlysta av den demokratiska Kerenskij-regeringen, den regering som störtades i Oktober-revolutionen och genomfördes trots att kommunisterna gripit makten. Valen hölls i Ryssland, Sovjetunionen fanns inte vid den här tiden. Några hållpunkter:

I februarirevolutionen 1917 (27 februari/12 mars) störtades tsaren Nikolaus II. Han avgick formellt den 2 mars/15 mars. Regeringschefen furst Lvov avgick 7 juli/20 juli och ersattes av socialrevolutionärernas ledare advokaten Alexander Kerenskij (socialrevolutionärerna var ett snarast ett högersocialdemokratiskt parti). Kerenskij genomförde en rad demokratiska reformer och utlyste nyval till en konstituerande församling. Innan valet genomförde bolsjevikerna sin kupp 25 oktober/7 november och Kerenskij tvingades lämna landet. Valet genomfördes dock trots kuppen och det var det enda fria val som hållits i ett kommunistiskt land före 1990.

Valresultatet blev följande:
Socialrevolutionärerna 410 platser, 21 miljoner röster
Bolsjevikerna 175 platser, 9 miljoner röster
Konstitutionella Demokraterna (kadett-partiet) 17 platser, 1,7 miljoner röster
Mensjevikerna 16 platser, 0,5 miljon röster
De svarta hundradena 2 platser, 0,5 miljoner röster
Övriga 87 platser, 3 miljoner röster
Summa 707 platser,. 36 miljoner röster

Socialrevolutionärerna skulle kunna beskrivas som ett högersocialdemokratiskt parti. Bolsjevikerna var Lenins kommunistparti. Kadett-partiet (vars namn inte har något med militärer att göra utan kommer av initialerna till det fullständiga namnet, Konstitutionella Demokraterna, Ka-De på ryska) var ett borgerligt demokratiskt parti. Mensjevikerna kan beskrivas som vänstersocialdemokrater. “De svarta hundradena” var ett reaktionärt och antisemitiskt parti, som kommunisterna alltid anfört som svepskäl för att de krossade den konstituerande församlingen, de hade som synes 2 av 710 platser.Övriga partier var huvudsakligen regionala partier, med starkt stöd på landsbygden.

När den nyvalda konstituerande församlingen samlades den 4 januari/17 januari 1918 öppnades mötet kunde 410 ledamöter ta sig till mötet, som övervakades av bolsjevikernas trupper från början. Det ryska folkets demokratiskt valda representanter fick möjlighet att verka i bara några timmar. Under de timmarna avslogs med röstsiffrorna 237-138 en motion från bolsjevikerna om att församlingen skulle godkänna Lenin vid makten. Efter detta tågade bolsjevikerna ut ur församlingen. Återstående medlemmar antog tre motioner: en om genomförandet av en jordreform, en om en vädjan till de allierad om fred och en tredje som fastställde att Ryssland var en demokratisk federal republik. Några timmar efter detta störtade ytterligare trupper in och förklarade att mötet var avslutat. Ledamöterna i den konstituerande församlingen slängdes ut. Kadett-partiets ledare Sjingarjov och Kokosjkin misshandlades, fördes till sjukhus och mördades på sjukhuset. Det dröjde sedan över 70 år innan det ryska folket återigen fick en demokratiskt vald församling.