Vad är demokrati? Hur kom demokratin till?
Fredrik, Lerum (16 november 1999)
fredde44[snabel-a]hotmail.com

Demokrati av grekiskan, folkstyre

Definition enligt Nationalencyklopedins ordbok: ”politiskt system i vilket regeringsmakten i princip företräder folkviljan, sådan den framkommer genom fria, allmänna och hemliga val och där vissa medborgerliga rättigheter, såsom yttrande- och församlingsfrihet, är garanterade”

Observera att demokrati enligt denna definition enbart är ett system för politiskt beslutsfattande. Politiska beslut bygger alltid i princip på tvång, dvs accepterar Du inte ett demokratiskt fattat beslut att betala skatt har staten en våldsapparat som kan genomdriva beslutet och i slutänden med kronofogde, polis och militär tvinga Dig att lämna ifrån Dig egendom som motsvarar den demokratiskt beslutade skatten.

Goda beslut kan naturligtvis fattas på ett helt annat sätt i den privata sfären, inte minst då genom marknadssystemet, där beslut fattas genom överenskommelse mellan två parter (köpare och säljare) i frånvaro av tvång.

Goda beslut kan också fattas av domstolar som har att följa lagen och rättspraxis. Det är till och med så att det normalt har ansetts vara riktigt att skilja domstolsväsendet från den politiska beslutsprocessen, på grund av den politiska beslutsprocessens mer subjektiva karaktär. Vid ett politiskt belsut kan man aldrig vara säker på utgången. Om det är fråga om att straffa en människa enligt lagen har det ansetts vara viktigt att detta sker utan politiska hänsynstaganden. En moderat som stjäl ska få samma straff som en socialdemokrat som stjäl. Vilket kanske inte skulle vara fallet om besluten fattades i politiska organ. Domstolssystemet utövas i likhet med det politiska beslutsfattandet, men i motsats till marknaden, med tvångsmedel ochn ytterst hot om våld i bakgrunden.

Demokratin som politiskt system har funnits sedan urminnes tider i små och primitiva samhällen, där varje invånare direkt har kunnat göra sin röst hörd. Så fungerade till exempel det fornnordiska systemet där alla fria män hade möjlighet att delta på tinget. Så fungerade det också i många av staterna i det antika Grekland, mest känd är den atenska demokratin.

Med större och mer komplexa samhällen, med större krav på gemensamma insatser för till exempel försvar mot yttre fiender, har den gamla formen av direktdemokrati blivit praktiskt ohållbar. I en nation med miljontals invånare och hundratals mil mellan bosättningarna går det inte rent praktiskt att samla alla till ett gemensamt möte. Istället har den moderna representativa demokratin utvecklats, vilket är en process som pågått i ungefär tusen år i västerlandet. Utvecklingen är unik i varje land. I en del länder har en avgörande händelse varit omvälvande och lett till demokratins införande, som den amerikanska självständighetsförklaringen 1776 och det följande frihetskriget, eller den finska självständighetsförklaringen 1917 och det följande frihetskriget. I andra länder som Sverige och Storbritannien har det demokratiska systemet utvecklats i många små steg, där det visserligen går att peka ut vissa steg som varit större än andra, men där det inte går att säga att ett visst beslut var det avgörande steget för att landet skulle bli en demokrati. I Sverige kan man peka på viktiga händelser som 1809 års regeringsform, den allmänna och lika rösträttens införande för män under moderaten Arvid Lindman (1907-1909) eller parlamentarismens seger 1917. Redan på 1700-talet hade ju för övrigt Sverige ett utvecklat demokratiskt styrelseskick, men det försvann i och med Gustaf IIIs statskupp 1772.