Hur är/var svensk antisemitism? Varför brydde vi oss inte??
Jenny Ekstrand (4 november 1999)
jenny_ekstrand[snabel-a]swipnet.se

Svensk antisemitism har varit en trots allt begränsad företeelse. Under 1930-talet fick partier med sådana böjelser som mest något tiotusental röster och inte på egna meriter någon enda plats i någon beslutande församling. Däremot övergick de så kallade Kilboms-kommunisterna, efter en partisplittring 1929, till att bli Socialistiska Partiet som under Nils Flygs ledning blev ett antisemitiskt parti. Flyg invaldes ursprungligen i riksdagen för kommunisterna och satt kvar där till valet 1940. Hans politiska bana fortsatte i det nu av Tyskland finansierade Socialistiska Partiet ända till dess att krigslyckan vänt ordentligt 1943. Då lades partiet ner, antagligen eftersom det inte kom mer pengar från Tyskland. Efter Andra världskriget har antisemitiska organisationer samlat som högst något hundratal medlemmar.

Den svenska socialdemokratiska regeringen begärde på 1930-talet (och fick förslaget beviljat) att tyskarna skulle stämpla ett ”J” i tyska judars pass. Det innebar inte att de här personerna inte kom in i Sverige, men de hade ibland problem att få stanna kvar om de inte ville återvända till Tyskland. När väl Andra världskriget brutit ut kom många judar till Sverige – framförallt från Danmark och Norge. Utan att i nämnvärd utsträckning drabbas av någon antisemitism.

Idag finns också en bas för antisemitiska åiskter hos de många invandrarna från arabländerna. Också åtskilliga personer med bakgrund i Östeuropa har en från hemländerna latent antisemitism med sig till Sverige.

Under de allra senaste åren har det dykt upp flera nationalsocialister – även med helsvensk bakgrund. De företräder också utåt antisemitiska idéer, men förefaller i första hand vara brottslingar i största allmänhet. I normalfallet med så begränsad tankeförmåga att det är tvivelaktigt om de egentligen har kommit fram till några idéer, som styr deras brottsliga verksamhet. De sätter istället mer en allmänt hatad etikett på sig själva för att inge ännu mer skräck hos omgivningen.