Berätta om sikhernas konflikt i Punjab!
Michael Sjögren, Umeå (26 maj 2000)
michaelsjogren(snabel-a]everyday.com
Sikhismen, sikhernas religion, är av ganska sent datum. Den utformades först under 1500-1600-talen, alltså långt senare än de andra världsreligionerna. Den har också förhållandevis få anhängare, några tiotal miljoner. De flesta bosatta i den indiska delen av Punjab (de pakistanska sikherna har flytt till Indien).
Sikhismen inspirerades av både islam och hinduism. När religionen uppstod var det det islamska mogul-väldet som härskade i Indien, men befolkningen var i stort sett anhängare av hinduismen. Genom att sikhismen på sitt sätt kan uppfattas som en avvikelse från såväl islam som från hinduismen kan många rättrogna från de religionerna se på sikherna som avfällingar, vilket naturligtvis är en dålig startpunkt för att bilägga konflikter.
Från islam lånar sikhismen uppfattningen att det bara finns en Gud. Från hinduismen själavandringsläran och att människans yttersta mål är att lämna själavandringen på jorden. Sikherna tar däremot kraftfullt avstånd från det hinduiska kastsystemet, dyrkan av gudabilder etc.
En rättrogen sikh tar sig namnet Singh och låter bli att klippa skägg och hår.
Sikhismen är inte asketisk som hinduismen, men normalt är sikherna ändå renlevnadsmän som varken röker eller dricker. I den filosofiska grunduppfattningen ingår också en lojalitetssyn som gjorde sikherna till mycket uppskattade i den brittiska militären och polisen under kolonialtiden. Sikherna ställde gärna upp för britterna, eftersom de var mer eller mindre förföljda av majoritetsbefolkningen.
Sikhernas heliga plats är det Gyllene Templet, som byggdes på 1500-talet i staden Amritsar. Under de gångna decennierna har det Gyllene Templet ständigt varit centrum för konflikter. Ibland har templet kontrollerats av sikhiska extremister, ibland av centralregeringens trupper och någon gång av mer moderata civila/religiösa krafter.
Sikherna krävde under 1970-talet en självständig stat och terrorister genomförde diverse dåd för att understryka sitt krav. I juni 1984 intog centralregeringens trupper det Gyllene Templet, som hölls av sikhiska extremister under ledning av Jarmal Singh Bhindranwale. Ockupationen av det Gyllene Templet kostade hundratals människor livet, däribland Bhindranwale, som blev sikhisk martyr. Kraven på ett självständigt Khalistan växte. I oktober samma år mördade sikher i Indira Gandhis livvakt den indiska premiärministern. Centralregeringens inflytande i Punjab var begränsat, men under 1985 träffades en fredsöverenskommelse med den moderate sikhledaren Herchand Singh Longowal. Han mördades av mera militanta sikher kort efter överenskommelsen och ett gerillakrig med krav på självständighet fortsatte. Under 1986 återtåg militanta sikher Gyllene Templet, för att senare tvingas ut av centralregeringens trupper, sedan de i templet utropat den självständiga staten Khalistan. Under 1987 avsatte centralregeringen den folkvalda regeringen i Punjab och införde direktstyre från New Delhi, vilket fördjupade konflikten. Först 1992 hölls åter val i Punjab, val som dock bojkottades av den sikhiska majoriteten (som utgör 60 procent av delstatens befolkning). Under de tio åren mellan 1982 och 1992 dödades 20.000 människor i strider mellan hinduer och sikher. Många föll offer för sikhiska terroristdåd.
Under de senaste åren har konflikterna varit något mindre våldsamma.