Schweiz statsskick
Sandra, Eskilstuna (4 februari 2003)
sandraez666[snabel-a]hotmail.com
Schweiz har en lång demokratisk tradition, ja ända sedan Edsförbundet mellan kantonerna Uri, Schwyz och Unterwalden ingicks 1291.
Idag har Schweiz 20 kantoner och 6 halvkantoner. Staten Schweiz är ett förbund mellan dessa kantoner och halvkantoner. Många av de viktiga besluten fattas på kantonnivå. Det förtjänar då att notera att Schweiz bara har cirka 7 miljoner invånare och att genomsnittskantonen därför bara har 350.000 invånare, något mindre än ett svenskt genomsnittslän.
Ytterligare en komplicerande faktor i sammanhanget är att Schweiz har fyra officiella språk.
Kantonerna har egna författningar och egna valsystem. Folkomröstningar är viktiga inslag och några kantoner ordnar årliga stormöten där viktiga angelägenheter kan avhandlas och beslutas direkt av medborgarna på något lämpligt torg.
På förbundsnivå finns en riksdag med två kammare. Förbundsförsamlingen väljs med två ledamöter från varje kanton och en från varje halvkanton (46 sammanlagt), medan Nationalrådet väljs direkt av folket och består av 200 ledamöter.
Den schweiziska regeringen är liten, bara sju ledamöter och den ska bestå av minst två fransktalande och två italiensktalande. Traditionen bjuder dessutom att de fyra stora partierna ska ha två+två+två+en ledamot i regeringen. Det är alltså fråga om ett ständigt samregerande. Traditionellt har de tre största partierna haft två ledamöter vardera, men när Schweiziska Folkpartiet, SVP, gjorde stora framsteg i senaste valet (1999) och blev näst största parti krävde partiledaren Christoph Blocher förgäves att man skulle få öka representationen från en till två ledamöter i regeringen. Blochers parti stämplades som populistiskt och främlingsfientligt och fick nöja sig med en enda plats i regeringen också efter valframgången.
Landets president utses på ett år i taget inom regeringen och posten brukar rotera mellan partierna.
Viktigt i Schweiz författning är att många beslut fattas lokalt eller av kantonerna och att det även på förbundsnivå är vanligt med folkomröstningar. Det är inte ovanligt med flera folkomröstningar samma år, även på förbundsnivå, och på kantonnivå är det ännu vanligare med folkomröstningar (eller till och med stormöten).
Den schweiziska demokratin lägger alltså stor tyngd vid folkets direkta inflytande och de valda representanterna känner sig aldrig trampade på tårna om ett förslag som gått igenom riksdagen senare stoppas i en folkomröstning. Ledamöterna vet att det alltid är folket som har sista ordet.