Jag skulle vilja veta allt väsentligt som finns att veta om Saddam Husseins påverkan på samhället, globalt och regionalt
David Woxberg(29 november 1999)
d_woxberg[snabel-a]hotmail.com
Saddam Hussein – som är född 1937 – kom till makten genom en kupp 1968. Han tog genom kuppen makten i det redan tidigare regerande socialistiska Baath-partiet. Dock blev han inte president förrän 1979. Men alltsedan 1968 har han hållit Irak i ett järngrepp.
Liksom i andra socialistiska stater är makten i Irak oerhört koncentrerad. Det är Saddam Hussein som bestämmer i både politiska och ekonomiska frågor. Flertalet personer i ledande befattningar är nära släktingar till Saddam Hussein eller kommer från samma stad som han själv gör. Men det innebär inte att Saddam kn lita på dem – eller att de kan lita på Saddam. Häromåret tog sig två av Saddams svärsöner med familjer till Jordanien och förklarade att de hoppade av. Saddam lockade dem tillbaka till Irak med löfte att deras “förbrytelser” skulle förlåtas. Bägge blev avrättade.
Gång på gång har försök eller planer till kupper mot Saddam – verkliga eller inbillade – avslöjats. Antalet avrättade efter sådana avslöjanden uppgår till hundratals, företrädesvis personer i den politiska eliten.
Mycket av allt detta vilar på Saddams axlar personligen. Bara ett år efter hans tillträde som president, gick Irak till angrepp mot Iran. Saddam räknade med att Iran var försvagat efter revolutionen och ayatollah Khomeinis maktövertagande. Det visade sig att han hade fel. Iran försvarade sig hårdnackat och kunde med tiden gå in i i Irak. Vapenstillestånd kunde inte slutas förrän efter åtta års krig. Och då bara sedan bägge parter i stort sett återgått till de gamla gränserna.
Saddam var personligen ansvarig för att den kurdiska byn Halabja, som erövrats av Iran, gasbombades 1988 med 5000 dödsoffer som följd.
Saddam drev också utveckling av kärnvapen, men programmet har upprepade gånger lett till bakslag, inte minst sedan israeliskt flyg bombat sönder den viktiga Osiris-reaktorn. Programmet har dock fortsatt senare och bland annat har FN kritiserat Irak för brott mot internationella åtaganden att inte utveckla kärnvapen. Dessvärre är det inte uteslutet att Irak kan skaffa sig kärnvapen inom överskådlig tid.
Sedan Irak-Iran-kriget avslutats 1988 fick Irak betydande finansiellt bistånd från främst USA. Saddams ställning var dock efter åtta års krig, tiotusentals döda och inga vinster av kriget, försvagad. Han försökte sig därför 1990 på ett nytt offensivt äventyr. Ockupationen av grannlandet Kuwait. Också den gången blev det ett svårt bakslag för Irak sedan en internationell koalition fullständigt krossat den irakiska krigsmakten. Kuwait återfick sin självständighet, Irak utsattes för internationella sanktioner och de kurdiska områdena i norra Irak blev i praktiken självständiga.
Kuwait-kriget ledde till att oljeexporten från Irak stoppades. Det påverkade i sin tur världsmarknadspriserna (kraftigt höjda oljepriser) och ledde till en börskrasch och flera års djup lågkonjunktur i västvärlden, inklusive Sverige. Finanskraschen i Sverige i början av 1990-talet var till stor del förorsakad av de åtgärder som vidtogs av Saddam Hussein i Mellersta Östern.
Saddam har dock kunnat fortsätta sin politik med en starkt centraliserad diktatur, fullständig kontroll av media och ingen tvekan när det gäller att avrätta personer som ses som ett hot mot regimen.
Irak har enorma naturtillgångar i form av olja. Landet kunde vara ett av jordens rikaste. Saddam har sett till att det är ett andra klassens land, utstött ur den internationella gemenskapen.
Som en liten kuriosanotis kan tilläggas att Jan Guillou med dåvarande sambo Marina Stagh bodde i Baghdad flera år på 1970-talet för att studera och njuta av Saddam Husseins framsynta socialism. Det resulterade 1977 i hyllningsboken Irak – det nya Arabien.