Hur sätts priset på en fri marknad? Och varför lönar det sig med handel?
Ida Jakobsson, Åre (24 maj 2006)
idajakobsson[snabel-a]hotmail.com
På en fri marknad sätts priset efter utbud och efterfrågan. Dvs. priset beror på tillgången på en viss vara och konsumenternas vilja att köpa en viss vara. På en fri marknad kommer prissättningen, ibland med en viss fördröjning, att anpassas till en jämvikt. Låt oss anta att du färdigställer och säljer mjöl för en kostnad på 4 kr/kg. Låt oss för enkelhetens skull anta att du har 10 potentiella kunder. Två kunder kan vara beredda att betala 5 kr/kg, två kunder 6 kr/kg, en kund 7 kr/kg, två kunder 8 kr/kg, en kund 9 kr/kg och två kunder 10 kr/kg. Du får 1 kr/kg i vinst på att sälja för 5 kr/kg. Men då efterfrågan är högre än så är dina kunder beredda att betala mer. Om du istället sätter priset till 8 kr/kg får du en vinst på 4 kr/kg. När priset är fem kronor är alla tio kunder beredda att köpa ditt mjöl och då blir din totala vinst 1*10=10 kr. (vinst/kg * antalet kunder). Om du istället säljer ditt mjöl för 8 kr/kg är fem av dina kunder beredda att betala ditt pris och din vinst blir då 4*5=20 kr. Skulle du höja till 9 kr/kg skulle din vinst bli 5*3 = 15 kr. Om du höjer priset till 10 kr/kg blir din vinst 6*2=12 kr. Det är alltså inte lönsamt att sätta priset till 9 och 10 kr/kg. Skulle du sänka priset till 7 kronor och få fler kunder skulle din vinst bli 3*6= 18 kr. Du skulle alltså få en lägre vinst om du sänkte priset på ditt mjöl från 8 kr/kg till 7 kr/kg.
Vi har alltså fastslagit att marknadspriset är 8 kr/kg. Vad händer om dina kunder får löneförhöjning på grund av att företagen i landet lyckas bra med sin försäljning? Jo, vissa kunder kommer nu att anse att de har råd med, eller är villiga att lägga mer pengar på, mjöl eftersom deras plånbok har blivit större. (Det här är ett förenklat antagande, kunderna kan givetvis efterfråga bröd eller cyklar mer än mjöl och därmed förändras inte efterfrågan på mjöl trots högre inkomster.) Nu är två kunder beredda att betala 6 kr/kg, två kunder 7 kr/kg, en kund 8 kr/kg, två kunder 9 kr/kg, en kund 10 kr/kg och två kunder 11 kr/kg. Det förändrar din kalkyl något och därmed också marknadspriset. Din kostnad för att köpa upp spannmål och bereda mjölet är fortfarande 4 kr/kg. Om du sätter priset till 6 kr/kg. blir din vinst 2*10=20 kr., 7 kr/kg. ger en vinst på 3*8=24 kr., 8 kr/kg ger en vinst på 4*6=24 och 9 kr/kg ger en vinst på 5*5=25 kr. Om du sätter priset till 10 får du en avtagande vinst: 6*3=18 kr. Marknadspriset blir således 9 kr/kg. eftersom efterfrågan på mjöl har ökat i takt med ökad inkomst.
Låt oss nu anta att dina kostnader har sjunkit från 4 kr/kg till 3 kr/kg på grund av en bra skörd. Du har kunnat pressa ned inköpspriserna eftersom du har kunnat spela ut fem olika spannmålsproducenter mot varandra. Spannmålsproducenterna vill ju sälja av sin skörd och om efterfrågan hos dig är densamma kommer priserna att sjunka. Din vinst stiger då från 25 kr. till 6*5=30 kr. Detta gör att du kan sänka priset till 7 kr/kg och höja din vinst till 4*8=32. Men din granne ser hur mycket pengar du håvar in på att sälja mjöl och beslutar sig för att göra dig sällskap på marknaden som mjölproducent. Det leder till att tillgången på mjöl ökar tack vare att spannmålsskörden har varit så bra. Det betyder att din konkurrent kan sänka priset till 6 kr/kg och får därmed en vinst på 3*10=30 kr. (Vi antar att din konkurrent är lika kostnadseffektiv som du är och att även din konkurrent kan finna 10 potentiella kunder.) När din konkurrent har lägre pris än vad du har kommer alla de som är beredda att betala 6 kr/kg att söka sig till din konkurrent, även de som är beredda att betala 9 och 10 kr eftersom ingen kund är beredd att betala mer än nödvändigt. För att inte förlora dina kunder tvingas du därför sänka ditt mjölpris till 6 kr/kg och din vinst blir då 3*10=30 kr. Givetvis är detta en förenklad bild av hur priserna sätts på en fri marknad. I verkligheten finns tusentals variabler att ta hänsyn till. Men för att förstå den grundläggande logiken bakom prissättningen kan man göra en sådan här pedagogisk förenkling.
Anledningen till att handel lönar sig är att det möjliggör arbetsspecialisering. Ett mycket vanligt och pedagogiskt exempel är att jämföra två länders produktioner av två produkter. Om land A kan producera en dator på 1 timme och en bil på 4 timmar och om land B kan producera en dator på 10 timmar och en bil på 5 timmar bör land A specialisera sig på datorer och land B på bilar. Om land A producerar en dator och en bil tar det 5 timmar och om land B producerar en dator och en bil tar det 15 timmar. Tillsammans tar det alltså 20 timmar för båda länderna att producera var sin dator och bil.
Men vad händer om land A använder sina 5 timmar åt att enbart producera datorer, det land A är bäst på? Jo, då kan land A producera 5 datorer. Land B kan med sina 15 timmar producera 3 bilar. På dessa 20 timmar kan alltså land A och land B producera 5 datorer och 3 bilar istället för 2 datorer och 2 bilar. Land A kan alltså producera 5 datorer på 5 timmar istället för 1 dator och 1 bil medan Land B på 15 timmar kan producera 3 bilar istället för 1 dator och 1 bil. Och på 15 timmar kan Land A producera 15 datorer. Hade Land A envisats med att göra både och hade Land A bara kunnat göra 3 bilar och 3 datorer på dessa 15 timmar.
Land A kan alltså producera fler datorer och köpa bilar från land B som i sin tur kan köpa datorer av Land A genom att producera och sälja bilar. Man kan också uttrycka det som att länderna köper tid från det andra landet som de kan använda till att producera det som de är bäst på. Båda länder tjänar alltså på att handla med varandra och den totala produktionen och välståndet blir större.
Frihandeln leder som du sett ovan till ökat välstånd. Det finns många exempel på hur frihandel har förbättrat välståndet i ett antal länder. Japan och Tyskland efter andra världskriget och de asiatiska tigrarna och Östeuropa idag är några exempel på hur frihandel skapar välstånd.
Med vänlig hälsning
Fredrik Runebert