Har funderat lite över läget i Polen. Hur ser t ex inrikes- och utrikespolitiken ut i landet? Kommer Polen att vara det land som först kommer att komma med i EU av östländerna?
Jessica Karlsson, Borås (13 november 2000)
jessicakarlssson[snabel-a]hotmail.com

Låt oss börja med den sista frågan. Länge har det ansetts att Ungern, Polen och Tjeckien har kommit längst i ansträngningarna att komma med i EU. Men under det senaste året har Polen tappat ledartröjan. Estland har ryckt upp till en tätposition istället, fortfarande med Tjeckien och Ungern på delad förstaplats. Polen anses ha problem med anpassningen på jordbruksområdet samt polska önskemål om restriktioner för EU-medborgares rätt att köpa polsk mark – polackerna fruktar att tyskar ska köpa tillbaka den mark de (eller snarare deras förfäder) blev bestulna på efter Andra världskriget.

Vad gäller Polens utrikespolitik domineras den av landets intresse att komma med i EU. NATO är man ju redan med i. Förbindelserna med de blivande unionsbröderna är därför i hög grad prioriterade. De tidigare så starka kopplingarna österut monteras ner alltmer.

Vad gäller inrikespolitiken är situationen den att Polen har en ex-kommunist, Alexander Kwasniewski, som president, men han förefaller verkligen vara ex-kommunist, inte kryptokommunist som i flera andra före detta kommunistländer. Men parlamentet kontrolleras av borgerliga krafter med partier som växt fram ur den gamla fackföreningsrörelsen Solidaritet (som var den organisation som fick kommunismen på fall) i ledningen. De gamla Solidaritets-aktivisterna är dock idag uppsplittrade på många partier och förre Solidaritets-ledaren och presidenten Lech Walesa har en svag ställning, han fick bara några procent i höstens presidentval till exempel. Anledningen till att Walesa har en svag ställning hos allmänheten förefaller vara att man i och för sig högaktar hans historiska insatser, men att man ser ner på hans enkla och lite vulgära framtoning. Han anses inte svara mot det moderna och dynamiska Polen som gärna vill se sig som ett tekniskt avancerat, välutbildat och sofistikerat land. Walesa svarar inte upp mot den önskebilden.

Vad gäller den allmänna inrikespolitiska utvecklingen har Polen fortfarande kvar en del av de gamla statsföretagen, som hålls under armarna med kostsamma statliga subventioner. Men de flesta arbetar idag i privatägda företag. Den ekonomiska tillväxten är snabb, men det gäller främst de nya privata företagen i städerna. Lantbruket, som svarar för 20 procent av sysselsättningen i Polen, är fortfarande lika hopplöst efterblivet som på kommunisttiden, och i de statliga storföretagen har knappt någon utveckling alls skett. Den snabba utvecklingen har medfört att det finns ganska stora grupper i de efterblivna sektorerna som har halkat efter ekonomiskt.