Jag håller på med ett skolarbete om Koreakriget och situationen i Nord- respektive Sydkorea idag. Jag undrar om ni skulle kunna ge mig lite grundläggande information om det tidigare fascistiska Sydkorea och det kommunistiska Nordkorea samt deras förhållande till varandra, Kim Il Sungs styrande av landet, ekonomisk politik i respektive länder, maktskiftet till Kim Il Jong m.m. Jag är inte särskilt bevandrad inom ämnet och de kunskaper jag har är de från skoltimmarna.
Sigge Andersson , Sollentuna (24 februari 2000)
sigge[snabel-a]bboy.com
Tyvärr verkar Du ha fått dålig information på skoltimmarna. Sydkorea har aldrig varit en fascistisk stat. Landet har visserligen under vissa perioder styrts av militären, men är nu sedan många år en demokrati.
Vid delningen av Korea 1945, då Sovjet ockuperade norra Korea och USA södra Korea, hamnade naturtillgångar och rikedomar i den norra halvan. I söder fanns knappt några naturtillgångar alls och snart översköljdes den södra delen av landet av flyktingar från norr som var helt utblottade.
Men söder hade två viktiga tillgångar: Stöd från USA och ett marknadsekonomiskt system. Det dröjde därför ett antal år, men inte alltför många, innan Sydkorea hade passerat Nordkorea i levnadsstandard. Idag är Sydkorea ett av världens mest dynamiska industriländer och landet blev häromåret medlem i de rika industriländernas samarbetsorganisation OECD. Befolkningen är i allmänhet mer välutbildad än den svenska och det är väl en tidsfråga innan den sydkoreanska levnadsstandarden passerar den svenska. Landet är en av världens ledande fartygsbyggare. Man är också stora inom elektronik, bilar och maskiner.
Landet drabbades visserligen av ett temporärt bakslag i samband med den så kalalde Asien-krisen 1998, men har nu med besked återhämtat sig. En viktig förklaring till återhämtningen är att regeringen nu börjat föra en mer marknadsinriktad politik gentemot de stora industrikonglomeraten, så kallade chaebols. Dessa stora företag har på sitt sätt fungerat som planekonomiska enklaver där förlustprojekt har kunnat gömmas och där staten alltid i slutänden har varit beredd att backa upp företaget. Men nu tar regeringen sin hand från chaebols och de tvingas därför till modernisering och omstrukturering.
I Nordkorea tog en av Sovjet och senare Kina uppbackad stalinistisk regering över 1945. Med planekonomi har man kört landets ekonomi i botten och svälten är svår i stora delar av Nordkorea. Bara de militära förbanden får tillräckligt med mat. På sina ställen kan också internationella hjälporganisationer leverera livsmedel. Under 1970-talet satsade Sverige generöst exportkrediter för uppbyggnad av Nordkoreas gruvindustri. De stora svenska leverantörerna av gruvindustrimaskiner (Atlas Copco, Skega, Sala m fl) fick aldrig betalt och istället fick skattebetalarna i Sverige betala – på grund av kreditgarantierna. Nordkorea är fortfarande den stat som har mest oreglerade skulder till Sverige. Gruvindustriprojekten blev stora fiaskon och hjälpte inte Nordkorea in på rätt väg.
Nordkorea har utvecklats till “arvkommunism”. Kim Il-sungs son Kim Jong-il har övertagit ledningen för landet. Personkulten är enorm och kan bara jämföras med vad som tidigare upplevts under personer som Hitler, Stalin och Mao.