Vilken påverkan hade media på opinionen när det gällde vietnamkriget?
Eva, Stockholm (21 september 2000)
m.westin[snabel-a]stockholm.mail.telia.com
Media hade ett direkt inflytande på krigsutvecklingen på så sätt att den amerikanska statsledningens bistånd till de demokratiska krafterna begränsades av hänsynstaganden till mediaopinionen. Öppenheten var på den amerikanska/sydvietnamesiska sidan total, vilket innebar att rapportering kunde ske från de fasor som inträffar under ett krig. Det skedde ofta i en sensationsinriktad och kritisk anda. Allt som var fel drogs fram. I ett läge där en halv miljon beväpnade amerikaner hjälpte sydvietnameserna skedde det självklart massor med misstag. Varje dag. De rapporterades och kritiserades. Tyvärr hade pressen ingen som helst tillgång till kommunistsidans operationer. På västsidan kunde journalister nästan fritt lifta med helikoptrar fram till frontlinjen. På den andra sidan sändes möjligen officiella bulletiner ut som hade kontrollerats av militärledningen och det kommunistiska partiet.
Denna obalans i rapporteringen och mediabilden påverkade krigföringen och begränsade kongressen vilja att fortsätta biståndet till Vietnam. I slutfasen av kriget saknade den sydvietnamesiska regeringen både vapen och ammunition och kongressen vägrade att låta administrationen leverera (alla amerikanska soldater hade redan dragits tillbaka). Man kan därför med visst fog säga att det var media som asfalterade vägen för de nordvietnamesiska kommunisternas inmarsch i Saigon och nu mer än tjugofem års diktatur.