Jag skulle vilja veta hur läget är i Kenya idag rent allmänt i samhället. Hur ser deras framtid ute?
Lotta Forsberg, Märsta (18 november 2000)
lottahp[snabel-a]hotmail.com
Kenya har sedan landets självständighet varit ett land som utvecklats betydligt bättre än många grannländer. Ett skäl är att landet – i motsats till Tanzania och Uganda – inte utsatts för några plågsamma socialistiska experiment. Ett annat skäl är att de etniska motsättningarna inte har utvecklats på samma destruktiva sätt som i grannländerna Uganda, Etiopien och Somalia. Visst finns det etniska motsättningar i Kenya och en stark stamlojalitet, men detta förhållande har inte alls tagit sig så destruktiva uttryck som i grannländerna. Vilket inte hindrar att åtskilliga stammotiverade våldsdåd har kostat många människor livet.
President Daniel arap Moi har kontrollerat samhället sedan sitt maktövertagande, men emellanåt har viss opposition tillåtits. Dock kan man knappast säga att Moi är demokratiskt vald, även om det funnits motkandidater i presdidentvalen.
Utlandsaffärerna har tidvis varit mycket ansträngda och Internationella Valutafonden har krävt resoluta ingripanden mot korruption och ineffektiv administration. Sedan dessa krav delvis hare uppfyllts har Kenya fått låna ur Internationella Valutafonden.
Kenyas största problem idag är dock egentligen inte ekonomin, utan istället den förödande AIDS-epidemin som håller på att utplåna en stor del av den ”medelålders” befolkningen. Kvar blir gamlingar och barn – något som naturligtvis är förödande för samhället.