Jag undrar vad FPÖ-ledaren Jörg Haider står för egentligen? Det går mycket snack och teorier och jag vill bena ut vad som är vad!!
Ann-Sofie, Västerås (27 februari 2000)
ficon[snabel-a]hotmail.com
Visst går det mycket snack om Jörg Haider och FPÖ, Österrikiska Frihetspartiet. Det mesta som skrivs i media och framförs av ledande politiker är hysteriskt skitsnack.
Men visst har Jörg Haider, som alla andra människor, begått misstag. En av de saker som positivt skiljer honom från många andra är att han medger att han har begått misstag och till och med ber om ursäkt för det. När hörde Du Göran Persson senast medge att han begått ett misstag?
FPÖ är ett utpräglat liberalt parti, som arbetar för marknadsekonomin. Det är särskilt angeläget i Österrike, som i många avseenden avviker från det som vi är vana vid från resten av Europa. Det finns många andliga rester kvar av den sovjetiska ockupationen av stora delar av Österrike (1945-1955). En sådan relik är att staten har ett mycket stort inflytande på landets ekonomi. Många av de största företagen är hel- eller delstatliga. Och i de företagen gäller det bisarra proporz-systemet. Varannan befattningshavare ska vara med i ÖVP (österrikiska moderaterna) och varannan i SPÖ (österrikiska socialdemokraterna). Det enda parti som är emot det här socialistiska systemet är FPÖ.
Också när det gäller småföretagsamheten gäller proporz-systemet. För att driva ett hantverksföretag krävs nämligen tillstånd. Och tillstånd fördelas enligt proporz-systemet. Det går inte att bara öppna en frisérsalong. Du måste tillhöra det parti som står på tur att öppna en ny frisérsalong!
Att kalla ett parti som deltar i den här cirkusen för systerparti till moderaterna är naturligtvis bisarrt. Inte ens sossarna nedlåter sig ju till något sådant i Sverige. Men visst, moderaterna anser själva att ÖVP är deras “systerparti” i Österrike.
Går man igenom FPÖs partiprogram (finns också förkortad svensk version), är det ett utpräglat liberalt parti. Partiet har också tidigare varit medlem i den internationella liberala organisation där svenska Folkpartiet ingår.
Det finns dock vissa inslag i FPÖs politik som inte kan beskrivas som liberala. När det gäller jordbrukspolitiken ställer partiet upp på en nationell subventionspolitik, som i Sverige snarast företräds av Centerpartiet.
När det gäller invandrings- och minoritetspolitik har partiet också en klar profil, som inte kan kallas liberal. Men den är inte heller anti-liberal. FPÖ vill slå vakt om de etniska minoriteternas ställning i Österrike. Förbundslandet Kärnten, där Jörg Haider är Landeshauptmann (ett mellanting mellan landshövding och landstingsråd), anses vara ett föredöme på att slå vakt om den slovenska minoritetens kulturella särart. FPÖ ser dock samtidigt gärna att det inte kommer alltför många nya utlänningar till Österrike. Österrike ligger ju centralt för dem som flyr från förtryck på exempelvis Balkan och landet har under senare år tagit emot 20.000-30.000 flyktingar per år. Det räcker anser FPÖ. Andra delar av Europa måste också ta sitt ansvar.
Du har säkert sett påstådda uttalanden av Jörg Haider om att han skulle stödja Hitlers arbetsmarknadspolitik. Så är naturligtvis inte fallet. Hitler var socialist och drev en socialistisk arbetsmarknadspolitik. Haider är antisocialist. Den arbetsmarknadspolitik som Hitler bedrev var ganska snarlik den som Per-Albin Hansson drev i Sverige vid samma tid. Dvs sysselsättningen stimulerades genom stora ofinansierade underskott i statsbudgeten. Detta i enlighet med John Maynard Keynes teorier (som i Sverige företräddes av bland andra senare folkpartiledaren Bertil Ohlin och senare handelsministern (s) Gunnar Myrdal). Vid en parlamentsdebatt framförde Haider sitt krav på att personer som levde på arbetslöshetsunderstöd och som hade möjlighet att få ett jobb, men inte tog det, skulle drabbas av någon form av sanktioner. FPÖ skulle inte stillatigande se på hur arbetsskygga levde på de arbetandes bekostnad utan att ens försöka göra rätt för sig. Det här uppfattades som ett fruktansvärt angrepp mot välfärdsstaten av regeringspartiet SPÖ (socialdemokraterna), som i sitt motinlägg hävdade att sådana krav skulle motsvara den politik som företräddes av Tredje Riket (i Sverige har kravet på att arbetsföra ska ta erbjudna arbeten och annars gå miste om arbetslöshetsunderstödet varit god socialdemokratisk politik ända från seklets början till 1960-talet). När Haider hörde detta hårresande inlägg från SPÖs sida replikerade han att nazisterna – i motsats till SPÖ – i alla fall hade minskat arbetslösheten. Det är hela bakgrunden till påståendet att Haider skulle ha uttalat sitt stöd för Hitlers arbetsmarknadspolitik. För en vanlig åhörare låter det nog mer som ett angrepp på SPÖ än ett stöd för Hitler.